Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456 Undervisningen i geografi i klass 1—5 vid de allm. lärovin.
delar af jordläran äro anförtrodda närmast åt honom.
Han skall således undervisa om fördelningen af låg- och
högland, dalar och berg, om floder och sjöar, om
världshafvet och dess förhållande till fastian den, om jorden
såsom bostad för människor och därmed om folkslagen,
samhällena, handeln, industrien, näringarna, samfärdseln
och folkens religion, kulturtillstånd och lefnadssätt. Detta
är så omfattande, att man på läraren i geografi kan
till-lämpa den fordran, som Cicero ställer på vältalaren :
»Nulla in re rudis esse debet». »Yttersta målet för
denna vetenskap är alltid», säger Peschel, »att betrakta
jordens delar såsom hemorter för människan.» Därmed
har han ock framhållit medelpunkten i den geografiska
undervisningen. Städse återkommer man till tanken,
att »jorden är bostad för människor». Lärjungarne böra
framförallt lära sig förstå, att och huru människan och
den yttre naturen inverkat på hvarandra. Det är denna
inverkan, hvarmed vår tids geografiska forskningar helst
sysselsätta sig*. Också skall den lärare, som från denna
synpunkt behandlar sitt ämne, alltid väcka sina lärjungars
intresse; han skall då ock, väl så mycket som andra,
bidraga till lösningen af läroverkets uppgifter, äfven den
högsta bland dem, den att vårda och utbilda det
reli-giöst-sedliga medvetandet och gifva sinne för det
verkligt sköna.
Äro geografiens innehåll och målet för
undervisningen däri rätt bestämda i det föregående, så är det
naturligtvis icke tillåtet att göra ämnet endast till
ortbeskrifning- och sätta såsom både mål och medel
uppräknandet af många geografiska namn eller att behandla
den fysiska och politiska geografien så utan samband
med hvarandra, att det ömsesidiga förhållandet mellan
jordytan och människan blifver obeaktadt. Det förra af
dessa fel, ehuru för några årtionden sedan ganska
vanligt, torde icke nu förekomma; men det är fortfarande
icke sällsynt, att man underlåter att göra lärjungen
tillräckligt uppmärksam på huru naturförhållandena
föranledt uppkomsten af medelpunkter för handel och industri
och inverkat på befolkningens sinne eller huru
människan omgestaltat den yttre naturen. För lärjungen
blifver därigenom geografien, som kan vara ett medel
att hos honom sammanbinda många vetandets grenar,
just det läroämne, som själft sönderfaller i en mängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
