Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471 Lit t eratur anmälan.
och n:o 4 i landskap (i Norge: län), på kartan n:o 5 är
storhetstidens Sverige uppdeladt i län.
Utg. har i tydlighetens intresse föresatt sig att vara
sparsam med namn och således endast upptaga sådana, som förekomma
uti de nu brukliga läroböckerna i Nordens historia. Anmälaren,
som funnit, huru svårt lärjungarne hafva att finna sig hemmastadda
på en karta, som är rik på namn, finner denna föresats god och
tycker, att den ganska lyckligt genomförts. Här förekommer intet
slöseri med namn, snarare kan man tycka utg. någon gång hafva
varit allt för njugg. Man söker t. ex. förgäfves ortnamnen Hastings
och Schwerin.
Staden Bremens område är på kartan n:o 5 betecknadt med
samma färg som hertigdömet Bremen, men genom tydlig gränslinje
skildt derifrån. Utg. hyser således samma uppfattning rörande
staden Bremens politiska ställning, som Sveriges ledande män under
storhetstiden förfäktade. Enligt deras åsikt ägde staden med
område rätt till själfstyrelse, men var pliktig att erkänna svenska
kronans öfverhöghet. Bremens borgare hade för visso en helt annan
uppfattning. De påstod o och ville bevisa, att deras stad var en
fri riksstad.
Namnformerna förändras, i den mån språken utvecklas. Så
kan det förklaras, att utaf Björgvin blir Bergvin och slutligen
Bergen, att utaf Konungahella blir Kungälla och till sist Kungälf
och att Bornholm en gång i tiden hetat Borendeholm. Men denna
förklaringsgrund räcker ej till för att stödja sådana namnformer
som Borgundsrh(olm) och Borgun^arholm. Här föreligga tydligen
tvänne tryckfel, i öfrigt en sällsynt företeelse i denna kartbok.
Föga betydande äro de brister i K:s kartbok, som här påpekats.
De förtaga ej det goda intryck man får, när man närmare granskar
detta arbete. Det är ej något praktverk — ett sådant kan ej
åstadkommas för så billigt pris — men det är ett godt bidrag till
vår ej synnerligen rikhaltiga materiel for undervisningen i historia.
Det förtjänar därför väl att blifva uppmärksammadt och användt.
Utg. yttrar i sitt företal, att han möjligen kommer att utarbeta
en kartbok till allmänna historien efter samma grunder, som varit
de ledande vid hans nu afslutade arbete. Anmälaren åter skulle
Önska, att utg. först företogo sig att till väggkartor ombilda sina
fem kartblad till Nordens historia. Därigenom skulle han göra den
historiska undervisningen en stor tjenst. Här är nämligen, såsom
förut framhållits, alldeles afgjordt en lucka att fylla. Lönlöst skulle
väl ej ett sådant företag blifva. Så många och så köpstarka äro
nog Sveriges allmänna och enskilda läroanstalter, att en sådan
kart-samling skulle få en rätt betydande afsättning.
E. A. Zetterqvist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
