Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk verslära.
Natanael Beckman, Grunddragen af den svenska
versläran. Lund 1898.
Utgifvandet af en kortfattad svensk metrik på fullt
vetenskaplig grundval, sådan som docent Beckmans, måste
ur alla synpukter hälsas med glädje, och förf. är äfven
medveten om att han fyller ett verkligt behof. Af teoretiska
utredningar rörande vår versbildning ha vi hittills icke
haft alltför mycket; visserligen finns en del äldre sådana,
men de äro dels helt värdelösa, dels föråldrade, v. Kræmers
stort anlagda metrik har ännu ej hunnit långt, och hvad
man egentligen haft att bygga på är A. Lindgrens för
sin tid förtjänstfulla (1880 skrifna) Satser i svensk verslära,
som dock icke behandla de metriska frågorna i hela
deras vidd. Viktiga bidrag till diskussionen ha nyligén
lämnats genom professor Wulffs arbete Om versbildning.
På systematiserade framställningar, afsedda för de
studerande, således versläror i egentlig mening, kan man
visserligen icke säga att vi lida någon brist; de större
grammatikerna ha väl i regel sin, men dessa å sin sida
lida ofta en sådan brist på verkliga utgångs- och synpunkter
för sin framställning, att man ej i dem får se en på riktig
grund hvilande lära om våra versarter, utan endast deras
behandling efter vissa klassiska förutsättningar. OcH har
någon gång en riktigare uppfattning fått något komma
fram, så har den dock långt ifrån blifvit utförd, då man
ej kunnat rycka sig lös från det gamla. Som exempel
härpå vill jag nämna verslärorna i så gamla arbeten som
Boivies och Almqvists språkläror (1830- och 1840-talen),
som hvar i sin mån ha goda uppslag och lyckligt
framhäfva flera hufvudsynpunkter, men ändå ej nått något större
resultat eller i högre grad inverkat på följande. Och
vid indelningen af våra versarter kom man särskildt till
korta, äfven om man såsom Almqvist gjorde försök till
Pedagogisk Tidskrift 1898. 5. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
