Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
Svensk verslära.
en verklig systematisering. Ville man se en typ för den
äldre framställningen i kortfattad form, kunde man välja
Sundéns i de tidigare upplagorna af hans grammatik.
Här opererar man utan närmare undersökning med
begreppen rytm, versfot, vers, strof och ett par mindre
viktiga, yttrar sig mera vidlyftigt om rimmet och ger
slutligen en den mest egendomliga indelning af våra
versslag, där t. ex. alkaiska versen spelar en stor roll,
under det de kanske viktigaste formerna i äldre och
nyare svensk poesi icke alis få någon behandling. Ett
verkligt framsteg nåddes genom A. Lindgrens Verslär a,
i Schwartz—Noreens Språklära, ehuru den visserligen är
så kortfattad och så pass Hyktigt behandlar principerna,
att den i ingen mån kunnat göra tillfyllest vid något
längre gående fordringar. I de senare upplagorna har
Sundén hämtat åtskilligt från Lindgrens framställning
och därigenom gjort sin mera tillfredsställande, ehuru ännu
alljämt mycket återstod.
Det är naturligtvis ej min mening att jämställa dessa
versläror sida vid sida af B:s för att få ge dem ett sämre
vitsord, de äro endast utdrag, som ej utförligt motivera
sina satser; men jag har velat visa, att de äfven såsom
sådana utdrag ej äro nöjaktiga.
I föreliggande arbete är det principerna, som tilldra
sig hufvuduppmärksamheten. Här ha vi verkligen fått
en redogörelse för vår versbyggnad, som på allvar upptar
och från grunden undersöker de metriska spörsmålen och
mäter våra versarter efter deras verkliga mått. Förf.
har i utlandet haft föregångare, af hvilka särskildt må
nämnas tyske professorn Minor, som i flera afseenden
kunnat tjäna till mönster.
Då boken berör viktiga språkliga principer och är
af intresse för alla som studera vår poesi, torde en
redogörelse för dess innehåll vara på sin plats och bli
välkommen för en och annan. —
Arbetet börjar med en på samma gång klar och
enkel framställning af rytmikens grundbegrepp (kap. 1).
Rytm difinieras, såsom vanligt är, praktiskt såsom
regelbunden växling mellan starkare och svagare ljudförnimmelser,
d. v. s. med hänsyn till den viktigaste rytmen, den som
gör sig gällande för hörselsinnet. Det kunde kanske
sättas ifråga, om icke, äfven under denna hänsyn, definitionen
är något för trång,I i det man ej skulle få med det som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
