Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37 Feriekurserna vid universitetet i Geneve pommaren 1898.
I sammanhängande föredrag (2 t. i v.) gaf han en
framställning af den moderna naturalismen, tecknad i fyra af dess
mest betydande märkesmän, Leconte de Lisle representerande
lyriken, Taine kritiken, Gustave Flaubert romanen och Alexandre
Dumas fils dramat. Dessa föreläsningar voro, af alla de på
programmet upptagna, sannolikt de, som kring sig samlade det
största och mest intresserade åhörareantalet.
Därtill kommo två serier praktiska öfningar med hvardera
en timme i veckan. Den ena serien gick under benämningen
Exercices d’improvisation et de discussion, en benämning, hvars
partiella oegentlighet professor Bouvier själf vid kursens början
framhöll. I själfva verket var det nämligen icke alis fråga om
någon improvisation, utan fastmer om ett arbete, som kräfde en
grundlig förberedelse. Studieföremålet var några klassiska
dramer såsom Cinna och Le Misanthrope och arbetssättet
följande. En eller flere därför intresserade anmälde sig villiga att
från någon på förhand öfverenskommen synpunkt behandla det
drama, som nästa gång skulle komma före. Så t. ex. sökte en
gymnasiallärare från Italien i ett föredrag öfver Moliéres
Misan-trop gifva svar på frågan, huruvida Rousseaus förkastelsedom
öfver denna pjes såsom omoralisk kunde anses befogad; en
ung tysk student talade öfver teckningen af Emilie i Cinna
o. s. v. Därefter följde från åhörarnes sida en kritik, som i
de flesta fall icke utmärkte sig genom någon högre grad af
lifaktighet. Sist yttrade sig professor Bouvier, behandlande
föredraget från innehållets och kompositionens synpunkt, men i
regel lämnande den rent språkliga sidan obeaktad. I allmänhet
torde dessa öfningar ställt på dem, som däri deltogo, kraf, som
icke motsvarades af dessas estetiska och språkliga bildningsgrad.
De flesta förhöllo sig också, såsom antydt, alldeles passiva.
Under sådana förhållanden är det också lätt att inse, att
öfnings-stunderna i fråga, om också erbjudande åtskilligt af litterärt
intresse, voro af jämförelsevis ringa praktiskt värde. Utan
tvifvel hade man åt desamma kunnat gifva en form, som mera
motsvarat de studieändamål, för hvilkas vinnande en språklärare
företager en utrikes resa och hvilka väl i allmänhet torde vara
af mindre estetisk än språklig art. Om man i stället för de
stora klassiska dramerna hade som underlag tagit kortare, till
form och innehåll karakteristiska poem eller framställningar på
prosa, afsedda att fritt återgifvas, skulle, utan att det litterärt
uppfostrande syftet behöft uppgifvas, den större lättheten i arbetet
uppkallat flere aktiva deltagare, på samma gång som ett
naturligare tillfälle skulle erbjudit sig för öfningarnas ledare att ägna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
