Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<67 Om uppfostran och undervisning hos romarne.
Mot kroppslig aga opponerade visserligen åtskilliga,
men de humana åsikternas förfäktare stannade i minoritet.
leke ens Cicero och Seneca ville släppa detta straff, äfven
om de mana till varsamhet.
Den förre håller på lindrig kroppsaga men söker på
samma gång inskärpa, att straffet icke skall innebära
något skymfande, att det skall lämpas efter förseelsen och
aldrig utdelas i vredesmod. Barnet skall märka, att det
kostar läraren själföfvervinnelse att skrida till denna
handling, och att det endast sker för dess eget bästa.
Seneca påyrkar kroppslig aga, först när mildhet ej
hjälper. Äfven ban varnar för att straffa i upprörd
sinnesstämning1). Blödiga och veka naturer skola behandlas
på ett helt annat sätt än trotsiga och hårda. Läraren
skall alltid säga sina elever sanningen men dock så, att
han hvarken nedslår dem för mycket genom tadel eller
gör dem uppblåsta genom öfverdrifvet beröm2).
Svurne fiender till allt, hvad kroppslig aga hette, voro
Quintilianus och Plutarchus3), men deras ord ljödo
märkvärdigt nog i en sådan klemig tid för döfva öron.
Skolpremier infördes af Verrius Flaccus, i det han till
de flitigaste utdelade vackra och sällsynta böcker. Äfven
genom uppflyttning efter kunskaper ville man sporra
lärjungarna till ansträngning. Man försökte således redan då
att genom täflan och belöning hålla disciplarna till flit
och uppmärksamhet4).
ne metuas, quamvis schola verbere multo | increpet et truculenta
se-nex gerat ora magister, | . . . nec te clamor plagæque sonantes | nec
matutinis agitet formido sub horis; | quod sceptrum vi brat ferulæ, quod
multa supellex | virgea, quod fallax scuticam prætexit aluta... ; Plaut.
Baeeh. 3, 3, 28: cincticulo præcinctus in sella apud magistrum
assi-deres. Cum librum legeres, si unam peccavisses syllabam, fieret corium
tam niaculosum, quam est nutricis pallium; Hor. epist. 2, 1, 70.
’ 1N) Sen. de ira 2, 22: pertinebit ad rem præceptores pueris
pla-cidos däri.
a) Jfr Quint 2, 2, 6: in laudandis discipulorum dictionibus nec
malignus nec effusus, quia res altera tædium laboris, altera
securita-tem parit; in emendando non acerbus minimeque contumeliosus.
3) Quint. 1, 3, 14: cædi discipulos minime velim; Plut, de
educ. lib. c. 12.
4) Suet. gr. 17: Verrius Flaccus, libertinus, docendi genere
maxime inelaruit. Namque ad exercitanda discentium ingenia æquales
inter se committere solebat proposita non solum materia, quam scri-
berent, sed et præmio, quod victor aviferret. Id erat liber aliquis
antiquus, pulcher aut rarior; Quint. 1, 1, 20: præmiis etiam, quæ
capit illa ætas, evocetur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
