- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiofemte årgången. 1899 /
68

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

<68 Om uppfostran och undervisning hos romarne.

Skollokalerna voro trånga och i allmänhet öppna utåt
gatan. De af staten aflönade lärarne erhöllo tempel och
andra offentliga byggnader till sin disposition1). Men
pri-vatlärarne fingo hyra, hvar de kunde2).

Skolan var delad i afdelningar alltefter lärjungarnas
kunskapsmått. Och i hvarje afdelning sutto de ordnade
efter skicklighet3).

Skolåret började omedelbart efter quinquatrusfesten i
mars4). Undervisningen, som begynte mycket tidigt på
morgonen och äfven efter middagsrast fortsattes på
eftermiddagen5), pågick dagligen, om man undantager en
lof-dag i veckan, torgdagen6). Dessutom gafs lof vid större
fester, såsom sju dagar under saturnalierna i december
och fem dagar på quinquatrusfesten i mars. De fyra
sommarmånaderna voro troligen fria från skolgång7).

En skolordning utkom först o. 370 e. Kr., då en
kejserlig förordning stadgade, att hvarje studerande måste
ställas under speciell uppsikt, att han endast sällan finge
besöka skådespel, öch att, om hans uppförande ej vore
tillfredsställande, han skulle offentligen piskas och sedan
relegeras. Det är den äldsta skolordning, vi känna.

Undervisningen var under kejsartiden dels
allmäti-bildande, dels fackvetenskaplig. Den senare meddelade
professorer i vederbörande ämnen, den förra inhämtades i
skolan.

1) Jfr Smt. gr. 17 (se s. 622).

2) Suet. gr. 7 (se s. 632).

3) Quint. 1, 2, 23: non inutilem scio servatum esse a
præcep-toribus meis morem, qui, cum pueros in classes distribuèrent, ordinem
dicendi secundum vires ingenii dabant.

4) Ov. fast. 3, 830: nec vos, turba fere censu fraudata, magistri. |
spernite. Discipulos attrahit illa (Minerva = quinquatrusfesten) novos.

5) Juv. 7, 222: mediæ . . . noctis ob hora sedisti; . . . totidem
olfecisse lucernas, quot stabant pueri; Mart. 9, 68, 3: nondum
cri-stati rupere silentia galli; murmure iam sævo verberibusque tonas
(magister).

6) Macrob. sat. 1, 16: Cornelius Labeo nundinis ferias esse
pro-nuntiat.

7) Plin. ep. 8, 7 : nam tu magister, ego contra. Atque ideo tu
in scholam revocas, ego adhuc Saturnalia extendo; Hor, epist. 2, 2,
197: puer ut festis Quinquatribus olim fruaris tempore; sat. 1, 6, 75
(se sid. 633 ) ; Mart. 10, 62, 11: Idus dormiant (ferulæ) in Octobres.
Aestate pueri si valent, satis discunt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1899/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free