Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lit t eraturanmälan.
141
det genom skolordningen införda nästan löjeväckande
repeterandet af Luthers lilla katekes ända upp i Prima. I fråga om 2)
bibliska historien inskränkes i anslutning härtill kursen för
Qvinta till de berättelser, som handla om Jesu lif, medan öfriga
ny-testamentliga berättelser öfverlämnas åt de två nästföljande
klasserna. Huru många skäl som än med hänsyn till
läroämnenas inbördes koncentrering kunna synas tala för en sådan
anordning, förefaller det dock, som om därigenom dels kursen
för Qvinta blefve för kort, då ju äfven enligt författarens åsigt
något egentligt fördjupande i det eljes nog så rika ämnet på
detta stadium icke kan ifrågakomma, dels kursen för Qvarta,
som utom det nämda äfven omfattar ganska mycken bibelläsning,
blefve alltför vidlyftig. Att 3) psalmläsningen så tillvida göres
beroende af den enskilde läraren, att antal och nummer efter
dennes eget godtfinnande bestämmas, kan naturligtvis icke
betecknas såsom annat än ett lyckligt framsteg utöfver den
preussiska skolordningens i detta afseende väl pedantiska
bestämmelser. 4) Bibelläsningen synes oss på ett i hög grad förtjänstfullt
sätt hafva blifvit för de särskilda klasserna organiskt fördelad.
I synnerhet torde det med skäl anses lyckligt, att i Tertia
ordningen i den preussiska skolplanen af förf. blifvit omkastad, och
instämma vi h. o. h. i de skäl, som af förf. härför framställas.
Dock torde måhända grundade tvifvel kunna framkastas emot
lämpligheten att ända till nedre Sekunda uppskjuta Jesu
bergspredikans grundligare behandling, framför allt detta, att i
sådant fall alla de lärjungar, som med öfre Tertia afsluta
skolstudierna, under sin skoltid icke erhölle någon djupare
uppfattning af detta, det kanske på en gång rikaste och
lättfattligaste af Nya Testamentets läropartier.
De mest genomgripande af författarens afvikelser från
gällande lag äro dock de, som vidkomma de båda gymnasialämnena
kyrkohistoria samt tros- och sedelära, hvilka i skolordningen fått
sig anvisade den oskäligt knappa tiden af hvardera blott ett
läsår, och i fråga om hvilka man således också med fog kunnat
vänta sig en betydelsefull förändring. Skulle författarens förslag
härutinnan vinna vederbörandes bifall och efterföljd, kommer
otvifvelaktigt det missförhållande, som helt visst med full
rätt anses vidlåda den preussiska religionsundervisningen att
högst betydligt häfvas, det nämligen, att verkligt gedigen
kristendomskunskap, i jämförelse åtminstone med förhållandena i
Sverige, icke genom densamma kan förvärfvas. Kyrkohistorien
skulle då redan i Tertia och nedre Sekunda till sina grunddrag
kunna inhämtas samt en fruktbärande fördjupning och utvidgning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
