- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiofemte årgången. 1899 /
142

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142

Litteraturanmälan.

af förut inlärda elementer kunna företagas pä högstadiet.
Tros-och sedelära skulle fördelas på samtliga de tre högsta klasserna
i närmaste anslutning till såväl bibelläsningen som
kyrkohistorien med en förberedande inblick gifven redan i Nedre Sekunda,
och det ofruktbara inpluggandet af Augustana i hufvudsak
bortfalla såsom onödigt. Härigenom skulle, synes det oss, den
preussiska religionsundervisningen icke allenast komma i
jämnhöjd med den svenska, utan ock, framför allt på grund af dess
genomgående biblicitet och på denna grund strängt genomförda
enhetlighet och systematisering samt dess utpräglade
praktiskt-kyrkliga egenart, t. o. m. i vissa afseenden komma att
öfverträffa denna. Ännu en, såsom oss synes, icke obetydlig vinst
skulle därmed göras, nämligen att den olämpliga fördelningen
i tre undervisningsstadier, resp. låg-, mellan- och högstadiet,
med ungefär samma eller motsvarande läropartier skulle
försvinna och skolundervisningen på ett naturligt sätt komma att
fördelas i ett mera elementärt och ett mera vetenskapligt
stadium, hvilket torde kunna betecknas såsom en af de förtjänster,
som väsentligast utmärka kristendomsundervisningen inom de
svenska läroverken.

Med afseende slutligen på författarens utomordentligt
lärorika kristendomsmetodik må det tillåtas oss att i följande
punkter sammanfatta våra anmärkningar: 1) bristen på läroböcker på
högstadiet, 2) det ideliga katekesrepeterandet ända upp i de
högsta klasserna, 3) förkastandet af så godt som ali själfständig
katekesation på lågstadiet, 4) behandlingen af vissa, såsom oss
synes, onödiga partier vid bibelläsningen och 5) tillämpandet af
fri villigheten s grundsats.

Det skall helt visst komma att tillräknas förf. såsom en
förtjänst, att han klart insett vikten däraf, att lärjungarne få
ett fast och bestämdt kunskapsmått att inlära och att han för
den skull förordar den af gammalt brukliga metoden att i
diktamen shäften låta lärjungarne anteckna och ordna undervisningens
hufvudfakta. Men det är dock långt ifrån, att han därigenom
lyckats till fullo råda bot för det onda, som vidlåder just hans
eget skolsystem. Det skall tvärtom helt visst förr eller senare
visa sig nödvändigt att taga steget fullt ut och återvända till
den förkastade, men därför ingalunda förkastliga metoden att
använda läroböcker. Dessa måste dock vara nödvändiga icke
mindre för lärarens skull än för lärjungarnes, nära nog lika
mycket för preparationen som för förhöret. Endast genom att
ha dem att hålla sig till blir för lärjungen kunskapsmåttet fixt
och bestämdt. Han öfverskådar lättare materialet, då han här

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1899/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free