Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den moderna språkundervisningen.. 196
något att skaffa med franskt språk öfverhufvud. Ty hvad som
framför allt utmärker det i dylika läroböcker meddelade språkstoffet, är
den totala bristen på enhet i stilen. Det språk, som där träder
oss till mötes, utgör ofta ett konglomerat af de mest olikartade
element, språkprof hämtade från olika utvecklingsskeden af språket
och ur de mest skilda språklager: vanlig »normalprosa» vid sidan
af det mest familjära talspråk, gammaldags, högtidligt litterärt
språk kryddadt med vulgarismer och moderna slanguttryck. Och
äfven om vi gå till de verkligt, goda läroböckerna, skola vi
finna, att endast sällan något allvarligt försök gjorts att
genomgående och medvetet särskilja de olika stilarterna.
Jag nämnde nyss, att anhängarna af talmetoden svårligen
kunna hysa mer än en åsikt om hvilken stilart bor vara den
grundläggande vid språkundervisningen. Men de principiella motståndarna
till talöfningar då? Äro de icke i sin goda rätt, då de alltifrån
den tidigaste undervisningen och allt framgent vilja hämta sitt
språkmaterial ur det litterära språket? Tör dem är ju begripandet
af en text på det främmande språket undervisningens hufvudmål.
Jag medger, att en dylik ståndpunkt i och för sig själf icke
innebär någon orimlighet, ehuru jag, såsom jag strax skall få tillfälle
att visa, icke själf delar den. Hvad man framför allt måste
protestera emot är emellertid, att vid undervisningen olika stilarter
sammanblandas på ett sätt, som aldrig sker och aldrig skett i det verkliga
språket. Härmed vill jag naturligtvis icke påstå, att de olika
stilarterna i verkligheten skulle vara strängt begränsade. Tvärtom; de
gripa in uti hvarandra, den ena stilarten upptager i sig element
af de öfriga, hvarigenom än den ena och än den andra effekten
åstadkommes. Att med riktig takt på hvarje punkt tillämpa denna
blandning af olika språkelement är endast den äkta språkkonstnären
förlänadt. Det betecknar en höjdpunkt, som få, äfven bland de
infödda, någonsin uppnå. Men idealet måste vi alla sträfva efter,
om vi också aldrig kunna nå det. Äfven för utländingen, som
studerar ett främmande språk, gäller detta. Och därför måste ett utaf
de viktigaste momenten uti ali språkundervisning, den må gälla
modersmålet eller främmande språk, vara medvetet och metodiskt
åtskiljande af olika stilarter. Att lärjungen efterhand på ett mera
framskridet stadium bör göras förtrogen med alla eller åtminstone
de viktigaste stilarterna, är själfklart; eljes skulle han ja aldrig
få någon öfverblick af språket i dess helhet. Men ali förnuftig
metod bjuder att ej låta honom få allt till lifs på en gång, ty
därigenom uppstår endast begreppsförvirring. Man måste först låta
honom stifta bekantskap med en stilart såsom den grundläggande,
kring hvilken sedermera de öfriga helt naturligt gruppera sig. Ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
