Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
Litteraturanmälan.
af tankeläsning detta skulle kunna gå för sig äfven med det
mest ologiska och mesopotamiska sätt att fråga! Äfven den
som ställer högre kraf på sig själf, har kanske aldrig gjort sig
fullt klart att begriplighet långt ifrån förslår till att göra en
god fråga. Hvad därtill hör, kräfver en teoretisk undersöknings
och en sådan har vår svenska litteratur icke haft, förr än lektor
Bergqvist i sitt ofvan uppgifna arbete tagit före åtminstone en
hufvudsida af saken, frågans formulering.
Skriften är något annat och bättre än en blott samling af
bud och förbud. Sådana hade vi många nog förut, men hvad
vi saknade och hvad den vill ge, det är en pröfning af dessa
gamla regler, en utredning af om och hur de låta sig försvaras,
och bevisas.
Då frågan både såsom tankeprodukt och språkprodukt
ytterst är en psykisk företeelse börjar författaren med en
»psykologisk orientering», närmast handlande om uppmärksamhetens
natur. Då denna hör till psykologiens svåraste och mest
omtvistade kapitel, torde nog anmärkningar kunna göras mot
åtskilligt som här förekommer. Erkännas måste emellertid, att
författaren från sin ståndpunkt med mycken klarhet utvecklar
frågans betydelse både för den frågande och för den tillfrågade.
Det enda, som saknas, är ett närmare uppvisande af skillnaden
mellan den egentliga undervisningsfrågan och frågan i dess
naturliga förekomst — en skillnad som tycks mig ligga mindre
däri att den förra skulle vara »något konstladt», »en kopia af
ett fingeradt medvetenhetstillstånd», än däri att den är ett
för-klädt imperativ, en förkortad öfningsuppgift. Man skulle också
kunnat önska, att inledningsvis och såsom grundval för den
följande framställningen gifvits en noggrann bestämning af
frågans didaktiska uppgift — ty därmed att den skall tjäna
såsom »uppmärksamhetsmotiv» är ju bra litet sagdt. Slutligen
skulle man här redan på grund af arbetets titel kunnat vänta
sig en samlad framställning af de kraf, som från psykologisk
synpunkt böra ställas på frågans formulering.
Bokens andra kapitel ser frågans form i logikens ljus. För
att härleda hithörande regler skiljer författaren på öfligt sätt
mellan »bestämningsfrågor» och »bekräftelsefrågor» och
undersöker hvardera för sig. »Bestämningsfråga» kallas den fråga,
hvari det logiska predikatet till ett uppgifvet subjekt ifrågasättes ;
den har m. a. o. till uppgift »att föranleda ett svar, uti hvilket
en viss sökt föreställning såsom predikat tillägges en redan
gifven föreställning såsom subjekt» (t. ex. »hurudant är vädret?»).
»Bekräftelsefrågor» däremot äro »sådana, uti hvilka den logiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
