Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307 Litteraturanmälan.
kopulan efterfrågas» eller, såsom det på ett annat ställe heter,
frågor som åsyfta »att gifva den tillfrågade anledning att
uttala ett omdöme om giltigheten af en af den frågande själf
redan utförd föreställningsförbindelse» (t. ex. »är vädret vackert?»).
Säkerligen finns det i detta kapitel mångt och mycket,
«om skall synas oklart och t. o. m. oriktigt för den, som icke
känner något annat logiskt system än det som plär studeras här
i landet. Den som tar orden begrepp, omdöme o. s. v. i detta
systems mening skall jämt och samt hänga upp sig vid det sätt,
hvarpå de här brukas. För läsare af detta slag skulle det
därför för visso varit en god tjänst, om författaren uttryckligen talat
om, att han principiellt ställt sig på en helt annan ståndpunkt
än den gamla aristoteliska. Närmast tycks han följa den s. k.
identitetslogiken i den form, som gifvits densamma i professor
Høff dings »Formell Logik».
Att dryfta denna logiska grundval kan icke vara meningen
på denna plats. Jag inskränker mig till några ord om de
satser, som författaren kommer till från sin utgångspunkt. Hvad
först beträffar bekräftelsefrågorna (»ja- och nej-fråg9rna»), så är
därom ej mycket att säga. Deras formulering gör ingen
nämnvärd svårighet — men så äro de till gengäld af så
under-ordnadt värde, att undervisningen icke annat än undantagsvis
bör begagna sig af dem. Svårare ställer det sig med det andra
hufvudslagen bestämningsfrågorna. Den allmänna regeln för
•deras formulering får följande form: »för att förläna frågan dess
rätta associationspunkt måste läraren i frågan upptaga ett bestämdt
uttryck på det närmast högre släktbegrepp, under hvilken det
sökta logiska predikatet såsom artbegrepp omedelbart låter
underordna sig». Då författaren skall mera i enskildheter utföra
denna allmänna regel kommer han emellertid att motsäga sig
själf, så till vida nämligen som regeln i själfva verket icke blir
allmän. På tal om de bestämningsfrågor, som gå ut på att
framkalla en definition heter det nämligen: »under det att det
vid omdömen med partiell identitet gällde såsom ett oeftergifligt
villkor för läraren att genom ett noggrannt införande af ett
släktbegrepp i frågan precisera den särskilda delföreställning,
som det enskilda fallet afsåg, är en dylik precisering här icke
af nöden». För att få fram en definition på cirkellinjen skulle
det ailtså, säger författaren, icke tarfvas mer än ett enkelt
»hvad är en cirkellinje?» Det tycks mig dock, som vore ett
sådant undantag från grundregeln hvarken berättigadt eller
nödvändigt. Under förutsättning att den tillfrågade sitter inne med
en förut inlärd definition af cirkellinjen och af sammanhanget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
