Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
Litteratur.
Jag vill icke inlåta mig på en onödig och lönlös
granskning af en mängd enskildheter, vid hvilka ytterst tycket
och smaken fälla utslaget, huruvida de skola’få plats i
dispositionen eller obarmhärtigt strykas. Men en och annan
af mina randanteckningar kan jag ej underlåta att framdraga.
Oliver Cromwells »inre styrelse» (s. 60) borde
underindelas: rättskipning, finansväsen, krigsväsen, andlig odling,
materiell kultur. Då har man gifvit åtskilliga synpunkter.
»Uppkomsten af det nuvarande tyska riket» (s. 70)
saknar så väl det nordtyska förbundets som det tyska rikets
författning.
Ett mera utförligt schema kräfves vid Kristian IV:s
personlighet (s. 49) eller Katarinas egenskaper (s. 60).
Alltför lättvindligt är »Karl Gustaf af Leopolds
verksamhet» (s. 97) affärdad. Ty näppeligen kan man
sammantränga hans skaldeverksamhet inom epiken, lyriken och
dramatiken på en afdelning i motsats mot hans satirer.
För resten har den »blinde sångarfursten » egentligen ej odlat
ren epik, och det går ej an att förbigå hans didaktik, hvari
han uppträdt med mästarens rätt, och hans idyller, som
uppvisa hans skaldskap i ali dess styrka. Vetenskapsman
karakteriserar också bättre än det alltför snäfva begreppet
filosof hans författarskap i obunden stil.
Äfven landskapsuppgifter kan man aflocka åtskilligt
flera synpunkter, än förf. gjort s. 81.
Men mest lider dock utförligheten, när man kommer
in på de allmänna ämnena. För att styrka denna min
åsikt skall jag endast taga som exempel »Rikedomens ansvar»
(s. 114), en rubrik, som i öfverensstämmelse med
författarens disposition snarare borde ha formulerats: »rikedomens
fördelar och faror».
Genast i moment B förbiser förf. åtskilliga faror, då
han endast anför afund och girighet. Likaledes affärdar
han alltför knapphändigt fördelarna. Och i nästa moment
brister han ännu mer i fullständighet, ty där har han ingen
blick för farorna, likasom han detaljerar fördelarna för litet.
Rikare på synpunkter ter sig en disposition af följande
utseende:
B. För sig själf.
1) Faror,
a) etiska
a) förslappande och utvecklingslindrande (lättja)
ß) direkt moraliskt skadande: själfviskhet,
högmod, slöseri, girighet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
