Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 Tvärine inlägg i frågan om kristendomsundervisningen.
andakten. Och dessa bilda inom mitt
erfarenhetsområde-flertalet.
Katolikernas (och naturligtvis äfven israeliternas) veto
nödgar den evangeliska religionsundervisningen eller
religionsläran att röra sig inom ett för snäft område.
Emellertid är nog den konfessionslösa
religionsundervisning, man träffar på, en svag punkt.
Gent emot den starkt konfessionella katolicismen är
konfessionslös protestantism i längden vanmäktig. Men hurui
skall religionsundervisningen kunna vara annat än
konfessions-lös. Såsom en religionslärare påpekade, sitta inom samma
afdelning lärjungar från specifikt såväl luterska som reformerta
och unierade hem. Inlåter sig läraren på dessa skilj oläror
med. sympati för en af riktningarne gent emot de andra,,
tages detta icke väl, då skolan är angifven såsom
simultanskola. Och äfven här tränger således en suckan fram. Men*
ännu mera bekymmersamt synes mig det vara, att en
slitning faktiskt förefinnes mellan skolans religionslärare å ena
sidan och konfirmandläraren å andra.
Talar jag vid den specifikt luterska presten, så fordrar
han att få hafva sin konfirmand i två år.
En lutersk katekes »med förklaring», således icke blott
Luthers lilla katekes, hvilken allmänt förekommer, sätter
han i katekumenens hand. Och denna måste han lära sig,,
innan han blir konfirmerad. Det sades mig, att gossen,,
som i skolan läst reformationens historia för läraren i historia,
då denne är en jude, fått rätt underliga föreställningar om
Luther och hans betydelse. Här vid sin beredelse till
Herrens heliga nattvard föres således lärjungen för första
gången mera grundligt in i vår kyrkas tro eller specifika
lifsåskådning. Det blir ett drygt arbete vid sidan af
skolarbetet. Men under prästens och konfirmandens samarbete*
sker ock ett personligt närmande, så innerligt, att t. o. m.
privatbikt möjliggöres.
I detta fall är skolans undervisning i religion icke’
direkt förberedande för konfirmandundervisningen, ehuru den
ju alltid gifver ett material till bearbetning.
För den unierade presten måste saken ställa sig
förmånligare. Att han bygger på lagd grund, kunde jag
förmärka därpå, att barnen icke voro försedda med lärobok.
Arbetet blef därför helt och hållet hvilande på prästen
personligen. Också uttalade han såsom sin förhoppning, att
sambandet mellan barnen och honom, sådant detta
knötsunder dessa timmar af sång, bön, samtal och undervisning*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
