Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smärre bidrag till belysande af språkbruket i modern franska. 198-
dat, Grammaire raisonnée s. 146. Jag vill öka den med
några egendomligare fall: ... les paroles äeleurhote; mais soit
qu’il ne leur eût pas prêté mie grande attention etc. (Dumas père).
Cette voix, il faut lui obéir (Mohn). Excusez-moi si je me
sers de ce mot, je ne lui attache aucune portée (O’Rell, Jonathan).
Att användningen af en i st. f. poss. pron. alltmer
tenderar att utsträckas utöfver de råmärken, grammatiken
därför utstakat, har redan flere gånger påpekats. Till de af
S. anförda exemplen kan jag lägga : Il remuait ces tristesses
sans que l’ombre en parût l’effleurer (E. Rod). Le son de
cor-court ... et le bruit s’en entend à trente lieues (Carnoy).
Quant à la transcription, Vusage tend à s’en répandre partout
(P. Passy). La langue qu’il parle a une telle tenue que le
vocabulaire s’en apprend en quelques pages (A. Silvestre).
Ingen grammatik bör numera förbjuda ställningar som.
donne-nous-la; jfr Gullberg-Edström n:o 97 anm. 1. Den
nyare litteraturen öfverflödar af ex. på sådant. Ofta har
jag i franska skolor hört uppmaningen racontez-nous-le !
Tvifvelsutan håller frasen tenez-vous-le pour dit på att stelna eller
har kanske rättare redan stelnat i denna form; tenez-le-vous
pour dit har jag dock funnit hos Augier (Ceinture dorée, II, 7).
S. anför ett par ex. från Coppée på de qui i st. f. dont.
Det förefaller som om detta vore speciellt utmärkande för
denna författare; jag har också antecknat flere ex. på samma
sak och just -från Coppée (t. ex. une dame qui donne une fête
et de qui la toilette sera décrite demain dans les journaux). —
Äfven Mendès tycks föredraga de qui framför dont,
Örtenblad sid. XI.
Angående lektor S’s observationer i afseende på de
indéfini ta pronomina vill jàg tillägga: Bruket af personne i st.
f. aucun i fall som personne de mes amis
(Olde-Gullberg-Ed-ström, 2:a uppl., sid. 54, not. **) förekommer sporadiskt
(jag har antecknat ex. från Dumas père och G. Flaubert)
men tycks icke vinna terräng. — Aucuns i st. f. d’aucuns
torde vara mycket sällsynt. — Att chaque förekommer
sub-stantiveradt i st. f. chacun är fortfarande lika vanligt som
tadladt; jfr t. ex. Plattner. — S. har samlat en hel del ex.
på den böjda formen toute framför vokaliskt böjande
adjektiv; detta kan nog ibland vara öfverensstämmande med
författarens intentioner, men lika ofta torde det bero på
vårdslöshet hos sättaren, lätt nog förklarlig, då den ljudbild,
efter hvilken han ofta efter en flyktig blick på
manuskriptet sätter, i detta fall är densamma, vare sig man
skrifver tout eller toute. Jag har kommit till denna slutsats ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
