Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Empirisk och rationell psykologi.
243
hängande med denna princip och med hvarandra genom sin.
väsentliga artlikhet med honom, och hon urskiljer det lägre
och det högre efter måttet af hvarje moments relativa
artlikhet med samma princip. Men strängt taget finnes det i
hela den mänskliga världen ingenting annat än människan
själf, som kan af henne inifrån betraktas. Allt annat i
världen är för henne gifvet såsom ett yttre. » (Sahlin, Några
tankar om människan och samhället, s. 6—7). Med stöd
af den på en gång strängt erfarenhetsmässiga och såvidt
möjligt demonstrativa undersökningen af det i och för
människan gifna är det ock möjligt, enligt »svensk» filosofisk
uppfattning, att utveckla »rationell teologi» och att på grund
af denna vidare utveckla den egentliga »rationella
antropologien», i hvilken demonstrationen är med högre grad af
stränghet genomförbar än i den »propedevtiska»
antropologien. (Jmfr Sahlin, Om logikens uppgift, s. 17, 25—26;
Boström, Förel. i Religionsfil., s. 132 ff., 38, 46; Skrifter,,
II, 249—50, 296 ff., 158 ff., 198—99).
Den till Sverige importerade och här eklektiskt
bearbetade »empiriska» psykologien har vid sin opposition mot
den Boströmska skolans »rationella» psykologi icke
tillräckligt uppmärksammat: 1) denna psykologis till principen
strängt erfarenhetsmässiga hållning, äfven vid yrkandet, att
»antropologien är en i reell mening rationell vetenskap; 2)
skillnaden mellan »antropologiens» öfvervägande
demonstrativa {formellt rationella) del samt dess öfvervägande
deskriptiva (formellt empiriska) del; 3) skillnaden mellan den
»propedevtiska» antropologien och den »rationella»
(»spekulativa») antropologien såsom den andra hufvuddelen af den
teoretiska filosofiens system (Jmfr Carlson-Steffen, Psykol.,.
Förordet, s. 2—4, 7—10; v. Schéele, Det mänskliga
själslifvet, s. 16—19; Lärobok i Psykol., s. 1—4). Alltså torde
för framtida opartiska sakkunniga den nämnda empiriska
psykologien te sig såsom uttryck för en regress inom den
psykologiska forskningen i Sverige. Regressens art torde
bäst kunna angifvas så, att den »utländska» psykologien i
Sverige ej vederbörligt fasthållit clen ståndpunkt, som gifver
den specifikt »svenska» filosofien i det hela så stor styrka
och som är grundad på den klarare än någonstädes
genomförda utredningen af det organiska sammanhanget mellan
»erfarenhet» och »spekidation», såväl formellt som reellt, — på
grund af människans egen organiska enhet (se isht. Sahlins-
i denna punkt synnerligt »redande» och »renande»
afhandling »Om subjektivt och objektivt betraktelsesätt i filosofien».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
