Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om förhållandet mellan subjekt och predikat i nusvenskan. 270’.
systematiseringen af ett material, där alla gränser flyta £
hvarandra.
Förf. har vidare, såsom af uppställningen torde framgå,,
fattat sin uppgift empiriskt. Han har samlat ett långt större
material än som här kommit till synes, sökt att urskilja de
naturliga grupper, hvari detsamma af-sig-själft sönderfallit,
och för hvarje grupp meddelat de exempel, som synts vara
särskildt typiska och af intresse.
Den synpunkt, som härvid tillämpats har förf. sökt
välja så, att den skulle, med frånskiljande af det för hans
syfte oväsentliga eller detsamma rent af skymmande,
framhäfva frågans kärnpunkt.
Denna synpunkt är konnexionens. Med konnexion
menas-då här den allmänna förknippning, som förefinnes mellan
subjekt och predikat*), oberoende af för öfrigt möjligen
förekommande mera tillfälliga och speciella bestämningssätt
såsom tempus, modus eller verbalt genus.
Det är ju nämligen klart, att huru jag än böjer
predikatet t. ex. i »jag lär» i olika modus och tempus såsom »jag;
lärde, skulle lära, har lärt» o. s. v., själfvà förknippningen:
mellan subjektsföreställningen »jag» och
predikatsföreställningen »lära» visar sig vara något genomgående och konstant.
Detta erkännes ju också i alla grammatikor därigenom, att
former af nyss exemplifierade typ sammanföras under en
allmännare synpunkt såsom former med »aktiv betydelse» i
förhållande till subjektet.
Men konnexionsbegreppet är så allmänt hållet, att det
ej häller beröres af den allmänt framhäfda
betydelsemotsatsen mellan aktivum och passivum. Att äfven dessa kunna,
sammanföras under en enhetlig sypunkt torde ej kunna
förnekas. Om så ej vore fallet, vore ju t. ex. den vanliga
uppgiften att »disco» är »passivum» till »doceo» fullständigt
gripen-ur luften. Och klart är, att äfven när jag säger »jag lärdes,,
skulle läras» o. s. v. subjektsföreställningen »jag» sättes i
förbindelse med föreställningen »lära» äfven om detta sker i
något olika mening än vid de nyss anförda aktiva formerna
af samma verb.
Den betydelsemotsats, som i vissa fall finnes mellan
aktivum och passivum har emellertid alltför mycket
betonats, så att den råkat skymma bort det för predikatet i satser**)
*) Termerna subj. och pred. nyttjas här inledningsvis i den
häfdvunna grammatiska betydelsen.
**) Sats användes inledningsvis endast om den tvp, bestående;
af substantiv 4- finit verb, hvilken af alla erkännes såsom sats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
