Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om förhållandet mellan subjekt och predikat i nusvenskan. 289’.
fall bevarat en så påtaglig funktion, att dess innehåll
framstår som ett själfständigt predikativt tankeelement. I ett
dylikt exempel skulle då det svenska verbet »dans-as» vara
jämnställdt med ett latinskt verb t. ex. »amatur», i det att
det innehölle både subj. och pred. och vore på en gång ord
och -sats. Ett ex. som synes i viss mån bestyrka
möjligheten af ett dylikt uppfattningssätt är det ur Strindberg (Sv.
F. I, 2.9) hämtade: »En grop fodras med sten och i denna
eldas, hvarefter drag åstadkommes med en bläster». Det
förefaller här onekligen ganska svårt att uppfatta »i denna»
som subj. till »eldas»*) och man skulle då se sig nödgad
att uppfatta »eld-as» som på en gång ord och sats med
betydelsen »eld åstadkommes» eller med samma satsskema,
som finnes upprepadt i den följande satsen »hvarefter drag
åstadkommes med en bläster», en omständighet, som visar,
att detta satsskema som man vill lägga in i »eld-as» icke
varit för författarens tankegång för tillfället främmande.
Klart är, att om satser af denna typ uppfattas på så
sätt, de icke kunna räknas till de opersonliga uttrycken.
§ 5. Status determinationis.
Inom samma sats förekommer stundom jämte det
expressiva subjektet ett determinativt subjekt t. ex. »Det står
en gubbe vid grinden. Formella skäl göra det omöjligt att
anse, att dessa båda subj., »det formella» och »det
egentliga» som de bruka kallas, stå i direkt attributivt
förhållande till hvarandra. De träda endast genom verbets
förmedling, till hvilket båda stå i förhållande, indirekt i
förbindelse med hvarandra och bevara därigenom ett formellt
oberoende af hvarandra. Föröfrigt har det determinativa
subjektet lika litet något själfständigt innehåll som artikeln.
Dess uppgift synes ofta vara att för medvetandet
framhålla den i det expressiva subjektet uttryckta föreställningen
eller föreställningsgruppen som en enhet, hvilket kan vara
af nöden särskildt då detta i språklig-form består af flera
ord. " Ex. »Det var grekernas storhet, att de insågo detta».
»Det dånade inte mindre än fem damer under föredraget».
»Det går många kor på bete i den där hagen».
Men det användes äfven ofta endast som ett stöd och
en hållhake för tanken — liksom determinativet vid
relativsatser — förbereder den på subjektföreställningens medde-
*) Man ka,n likväl rädda sig nx- denna svårigliet genom att,
anse »i denna» ha på en gång subjektiv och adverbiell funktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
