- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiosjätte årgången. 1900 /
290

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om förhållandet mellan subjekt och predikat i nusvenskan. 290’.

lande och hindrar den att allt för hastigt glida förbi
densamma, hvilken sålunda framhäfves. Ex. »Det är jag som
kommer».

Eftersom det determinativa subjektet sålunda bereder
tanken en hjälp och därmed underlättar uppfattningen af
hela satsen, användes det ofta för att göra framställningen
mera lefvande, mera påtaglig och kommer därigenom att
fungera som ett slags situationsartikel. Ex. »Det kommer
en katt, han kryper och går etc.» »Det var en gån g en
kung». »Det finns många människor, som ljuga och
bedraga». Man behöfver blott utelämna det determinativa
subjektet i t. ex. de båda sista satserna för att genast märka,
hur abstrakta, stela och tungfattliga de förefalla: »En kung
var en gång. Han hade en enda son». »Många människor
finnas, som ljuga och bedraga»*).

Det determinativa subjektet är sålunda icke blott en
innehållslös skugga som det expressiva subjektet kastar, det
utöfvar genom sitt förhållande till predikatet inflytelse på
hela satsen. Arten af detta förhållande angifves i korthet
genom namnet på den status, hvari det står: status
deter-minationis**).

Klart är att det expressiva subjektet, som i förhållande
till det determinativa har ett korrelats oberoende ställning,
står i sitt säregna förhållande till verbet. Vill man
närmare undersöka detta förhållande, får man göra klart för sig,
under hvilken af de konnexionskategorier, som i de följande
§§ framställas, detta förhållande faller. Dessa handla
nämligen om de konnexionskategorier, som förekomma i
satser med expressivt subj.

§ 6. Status identitatis et identificationis.

Det sätt, hvarpå subjektet vid denna
konnexionskate-gori bestämmes af predikatet, angifves rent logiskt med den
kända formeln a — a. Denna formel är icke så idiotisk
och så praktiskt oanvändbar, som den förefaller så många
filosofiska adepter. Idiotens formel är a utan likhetstecken.

*) En egendomlig användning af denna status förekommer hos
Lev. L., > Maria, Maria nu stundar det vår och trädens knoppar
svälla».

**) Skillnaden mellan denna status och den föregående, stat.
concretionis, framgår påtaglig, om man jämför t. ex. de båda
satserna: »Det gör mig ondt att höra er. säga detta». och »Det gör mig
ondt om honom».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1900/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free