Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till kännedomen om det franska
talspråkets syntax och fraseologi.
»The second main axiom of living philology is that
all study of language, whether theoretical or practical,
ought to be based on the spöken language».
Siveet.
Följande uppsats utgör en omedelbar fortsättning af en
artikel, som jag förra året publicerade i m aj-juni häftet af
Ped. Tidskrift. Jag förfäktade i denna artikel den satsen,
att det vårdade talspråket bör vara grundläggande vid studiet
af ett lefvande språk, och framhöll därjämte, att våra
läroböcker i franska — äfven de bästa — i allmänhet skulle
visa sig otillfredsställande, om man på allvar ville tillämpa
denna princip. Då det emellertid bland språkmännen råder
skiljaktig och delvis äfven tämligen sväfvande uppfattning
af hvad som hör till ena eller andra stilarten, ansåg jag det
icke vara utan sin nytta att i detalj genomgå ett kapitel i
någon lärobok för att söka utröna, i hvad mån det vårdade
talspråket eller, om man så vill, den ledigare
»normalprosan» där kommit till sin rätt. Af min undersökning synes
mig ha framgått, att åtskilligt af det, som man hittills uti
undervisningen fäst jämförelsevis stor vikt vid, skulle kunna
bortfalla ur grammatiken såsom varande obrukligt eller
sällsynt, eller åtminstone tryckas med särskild (fin) stil och då
naturligtvis sparas till skolans högsta stadium. Min
personliga åsikt är, att, som innehållet af de flesta texter på ett
främmande språk i allmänhet kan förstås utan tillhjälp af
vidlyftiga grammatiska regler, mycket af det, som
uteslutande rör det ålderdomligt litterära språket, saklöst skulle
kunna bortfalla, hvarigenom grammatikens volym åtskilligt
komme att minskas.
Af det »Genmäle», med hvilket Lektorerna Gullberg och
Edström, ur hvilkas läroböcker jag tillåtit mig att hämta
<le af mig diskuterade exemplen, svarade på min uppsats,
synes det mig framgå, att dessa Herrar riktigt fattat
Pedagogisk Tidskrift 1900. 11. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
