Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
t
Det franska talspråkets syntax ooh fraseologi.
syftet med min artikel: att nämligen min afsikt varit att
verka för införandet i språkundervisningen af en enligt mitt
förmenande viktig princip, men alldeles icke att kritisera
deras läroböcker, hvilka jag ställer synnerligen högt, äfven
om de skulle innehålla en eller annan detalj, som förefaller
mig mindre tillfredsställande eller kanske till och med
oriktig. De voro också vänliga nog att förklara, att de i en
kommande upplaga skulle tillgogöra sig mina anmärkningar
i den mån, de anse detta förenligt med deras egen
uppfattning af grammatikens ändamål. På samma gång jag
betygar dem min tacksamhet för det synnerligen humana sätt,
på hvilket de svarat mig, skulle jag dock i en punkt vilja
polemisera litet emot dem. I deras »Genmäle» sid. 546
heter det om några af mig föreslagna ändringar : »Utan
tvifvel mycket enkla och goda franska konstruktioner, och icke
kan väl herr R. tro, att icke också vi, om det gäller att i
vanliga fall återge dessa tankar på franska, skulle föredraga
dylika framför de långsläpiga och föråldrade
konjunktiv-konstruktionerna — men hvart taga då exemplen på
su-bjonctif-fall vägen?» Jag måste bekänna, att jag icke
riktigt kan fatta detta resonemang. Om
konjunktivkonstruk-tionerna äro »långsläpiga och föråldrade», så vore det väl
allra enklast att så litet som möjligt befatta sig med dem
vid undervisningen och i stället ägna mera tid åt
inlärandet af sådana »enkla och goda» vändningar, som användas
i stället och som användas ofta. Och om dessa vändnigar
icke alltid skulle kunna inpassas i clet grammatiska
systemet lika bra som konjunktivkonstruktionerna, så blefve ju
här en anledning att på några punkter reducera clet
grammatiska stoffet, öfver hvars dryghet man tämligen allmänt
klagar : i skolan talar man helt enkelt icke om det, som är
ålderdomligt eller sällsynt. Den tid, som sålunda vinnes,
användes till inlärandet af fraseologien, hvilken i själfva
verket spelar en lika viktig roll som grammatiken.
Naturligtvis kan det icke helt och hållet undvikas, att i
grammatiken saker beröras, som äro mindre vanliga; men man bör
då alltid inom parentes upplysa om clet mera kuranta
uttrycket. Ofta kan detta ske genom en enkel hänvisning till
den paragraf i grammatiken, där detta behandlas. På så
sätt får lärjungen ett begrepp om ordens och frasernas
re-spektiva valörer. Hvad vi sakna och hvad som behöfs är
en grammatik med de rätta proportionerna, en grammatik,
där de allmännare språkliga företeelserna finge sig anvisade
det största rummet och de sällsyntare finge nöja sig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
