Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det franska talspråkets syntax och fraseologi.
401
litterära stilen förbindas med infinitiv. Så t. ex. är ’Je
soutiens que je l’ai vu’ betydligt ledigare än ’Je soutiens
Vavoir vu’.
Anm. 1. »Je les ai vus suppliants (= supplier) leurs
juges». Parentesens supplier är afgjordt att föredraga.
Anm. 2. »Cela ne laisse pas d’être vrai». Tämligen
ålderdomligt (jfr § 319) i st. f. ’C’est tout de même vrai’
(hufvudsakligen talspråk), ’Ça n’empêche pas que c’est vrai’ (talspråk),
’Cela n’en est pas moins vrai’ (skriftspråk och — mindre
ofta — "talspråk). — »Je lui dois d’être heureux» gör ej
samma omedelbara intryck af att tillhöra det lefvande,
okonstlade språket som motsvarande exempel i Visings
grammatik: »A quel protecteur devez-vous d’être arrivé? »Jag tror,
att man i dylika uttryck har en viss benägenhet att
emfatiskt framhålla personen, som man har att tacka för något.
Därför ligger det ej heller något stötande i exemplet, om
det formuleras på följande sätt: ’C’est à lui que je dois
d’être heureux’ (äfven ’que je dois mon bonheur’ eller ’C’est
grâce à lui que je suis heureux’).
Anm. 3. »Je préférerais mourir plutôt que de le trahir».
Märkas bör, att konstruktionen med aimer mieux är vida
vanligare, beroende därpå, att man genom denna undviker det
långsläpiga plutôt que de.
4). Voler med infinitiv tillhör det poetiska
språkbruket. Accourir förekommer sällan i talspråket; i stället
använder man det kortare courir. För öfrigt gäller det om
såväl accourir som descendre, monter och rentrer, att de lika
ofta stå med pour som med ren infinitiv: ’Il accourt pour
l’en avertir’, ’Il descënd (monte, rentre) pour diner’. Å
andra sidan må i förbigående anmärkas, att sortir, som
vanligen konstrueras med pour (’Il sort pour diner’), i den
familjära stilen äfven kan stå med ren infinitiv: ’11 est sorti
un moment chercher quelque chose’. Detsamma gäller om
arriver: ’Il est arrivé en courant nie dire que le feu était à
la maison’. Exempel på utelämnadt pour vid det sistnämnda
verbet, som i de flesta fall ej kan stå med ren inf., kunde
gärna ha gifvits. Efter mettre står vanligen à: ’Mettez mon
manteau à sécher’ torde vara vanligare än »Mettez sécher
mon manteau»,
»Elle fut le voir» har bismak af provinsialism; i
riksspråket är uttrycket i viss mån arkaistiskt (= est allée).
§ 275, 1). »Ce n’est pas être lâche (un crime) que de
céder à la nécessité». Det torde förtjäna anmärkas, att
efter être lâche ’que’ ogärna utelämnas; efter un crime kan det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
