Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
Det franska talspråkets syntax och fraseologi. 400
fär samma predikament som jag, — die bitte an den leser
voraus, mir eine gewisse kürze des ausdrucks zu gute zu
halten, die an sich wohl den eindruck des peremptorischen
und autoritativen machen könnte, die aber ausschliesslich
darin begründet ist, dass mir aus äussern und innern
riick-sichten nur wenige Seiten zur Verfügung gestellt werden
konnten. Allen meinen nachstehenden äusserungen lege ich
nicht mer allgemein wert bei, als der einzelne leser geneigt
ist seinerseits ihnen zuzusprechen».
Äfven denna gång har jag tillåtit mig att låna
exemplen ur Gullberg-Edströms Franska Skolgrammatik, 2: dra
uppl. Om jag i ersättning för den tjänst, de därigenom
göra mig, också i denna artikel kunde lämna ett eller
annat bidrag till en kommande upplaga af deras lärobok,
skulle det vara mig kärt. I en följande artikel kommer jag
att behandla läran om pronomina, men ämnar då hämta
materialet ur en annan grammatik.
Infinitiven.
§ 274, 1). »Lire trop et lire trop peu sont deux
défauts». I talspråket äfven c’est. — »Médire de son
prochain [,c’]est une action infâme». Est tillhör företrädesvis
den litterära stilen, c’est talspråket.
2). »Voilà [ce qui s’appelle] parler!» Parenteserna böra
strykas: voilà parler (såväl som voilà qui est parler) är en
arkaism.
S). »II n’a osé me regarder». J talspråket alltid n’a
pas. — »Elle faillit tomber dans l’eau», mera uteslutande
litterärt än t. ex. ’Elle a manqué de tomber dans l’eau’.
»Détester de faire q.ch.» torde vara främmande för
talspråket, och äfven i skriftspråket är nog détester faire q. ch.
vanligare (jfr Ped. Tidskr. 1899, s. 199 samt Edström i Ped.
Tidskr. 1900, s. 201). Apercevoir med inf. är tämligen
sällsynt, äfven om man någon gång kan få höra ’je Y aperçois
venir’ i stället för det vanliga ’je le vois venir’. — Juger
med inf., hvilken konstruktion endast kan användas, då
juger står i passivum, är likaledes tämligen ovanligt: ’Il est
jugé (vanligare estimé) l’avoir fait’. För öfrigt kan man säga,
att talspråket visar obenägenhet för att använda dylika
passiva vändningar: man säger hellre on suppose qu’il Va fait
än il est supposé V avoir fait. Öfverhufvud gäller det om flera
a,f de i detta stycke uppräknade verben, att de endast i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
