Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
îsagra önskvärda förändringar i vår gällande skolstadga. 432-
af ord och uttryckssätt, som för åldersklasserna i fråga äro
obegripliga eller åtminstone dunkla och svårfattliga. En
jämförelse mellan allenast den terminologi, kristendomsläraren
i l:a eller 2:a klassen nyttjar under sina lektioner, och den,
af hvilken presten gör bruk i kyrkan, bör vara upplysande
nog i detta hänseende. Hur skall man kunna begära, att
10-, 11-åringens uppmärksamhet skall kunna fjättras under
den rundliga tid en sådan predikan hos oss vanligen
kräfver. Hur ofta ser man ej småpojkarnas blickar ila oroligt
omkring, man finner däri ej ett spår till samförstånd med
den talande; plötsligt bli de oroliga blickarna för ett
ögonblick stilla, predikanten har konkretiserat sitt föredrag med
en bild ur lifvet, begriplig för barnet, men strax därpå är
tråden åter afklippt och intresset borta. Tänk om en
lärare i det ämne, hvari han undervisar, skulle ta sig det
orådet före att hålla en nära timslång föreläsning för
10-och 12-åringar! Och tänk om han till på köpet skulle hålla
en föreläsning, som alis icke vore lämpad för det unga
auditoriets fattningsgåfva, hvad skulle resultatet blifva? Det •
samma som i kyrkan: ouppmärksamhet och tankspriddhet
samt till sist en ljuflig känsla af tillfredsställelse, när hela
akten ändtligen vore lyckligt förbi. Vore ett sådant
resultat att beklaga, när det gäller ett vanligt skolämne, hur
mycket mer står ej på spel, då det gäller den sak, hvarom
i denna uppsats är fråga.
Det sorgligaste är emellertid, att gudstjänstbesöken
under de första skolåren lätteligen draga med sig ledsamma
följder äfvën för de kommande. Det har en gång blifvit
en vana att följa gudstjänsten utan uppmärksamhet och
intresse. Och den vanan utrotas inte så lätt. Den stannar
nog gärna kvar äfven hos gymnasisten, såvida ej det
andliga föredraget är af mer än vanligt medryckande kraft eller
ock tilläfventyrs — så behäftadt med brister, att kritiklusten
vaknar och gycklet börjar drifva sitt spel, ett ofog,
hvaröfver emellertid just kyrkotvånget är ägnadt att breda ett
ursäktande och urskuldande skimmer, kanhända äfven i
mången för öfrigt ganska samvetsöm ynglings ögon.
De föräldrar, som äro verkligt måna om sina barns
andliga fostran, behjärta vikten af att föra dem till de
gudstjänster, där man kan vänta att finna något för de unga
lämpligt att höra. Så gör icke skollagen och kan
naturligtvis ej heller göra det, så länge den håller fast vid
obligatoriska kyrkobesök. Det beror på en tillfällighet, hvilken
predikant skolungdomen skall få åhöra. Stundom blir det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
