Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
îsagra önskvärda förändringar i vår gällande skolstadga.
433-
nog den, som, därest § 21 i skolstadgan ej funnes, skulle få
predika för snart sagdt tomma bänkar. Visserligen finnes i
nämnda paragraf ett så lydande tillägg: ». . . . dock ege
rektor efter pröfning af omständigheterna meddela lärjunge
tillåtelse att vara från gudstjänst frånvarande». Det är mig
obekant, i hvilken utsträckning det, som i detta tillägg
stadgas, varder tillämpadt. Men i det hela taget förblir det
nog en död bokstaf. Föräldrarna draga sig för att begära
någon undantagsställning för sina barn. Dessa senare vilja
ogärna bli annorlunda behandlade än kamraterna.
De, som tro på nyttan och välsignelsen af
skolungdomens obligatoriska kyrkobesök, borde sannerligen ej låta sig
därmed nöja, att de reserveras för vår manliga skolungdom.
Skaror af den ungdom, som befolkar våra flickskolor, vistas
under läsåret i främmande hem, äfven de, om någon
afgörande vikt skall tillerkännas just denna omständighet. Man
borde vidare konsekvent yrka på de obligatoriska
kyrkobesökens utsträckande till den ungdom, som fostras i våra
folkskolor. I folkskolans högsta klasser sitta 13-,
14-årin-gar. Nog borde väl de kunna draga lika mycken nytta af
gudstjänsterna som 9-, 10-åringarna i våra elementarläroverk.
Och plats för några hundratal torde i allmänhet utan
svårighet kunna beredas i våra kyrkor med undantag för de
stora högtiderna, men clå äro äfven folkskolorna stängda.
Det är inte uppbyggligt att just på detta område finna en
sådan bestämd skillnad utstakad mellan rike mans och
fattig mans barn. Man invänder måhända, att folkskolebarnen
i allmänhet bo i sina familjer, hvilket, såsom vi antydt, en
god del af ungdomen i våra elementarläroverk ej gör och
särskildt läroverksungdomen i några af våra små,
obetydliga stiftstäder. Emellertid är det i föräldrarnas intresse att
inackordera sina barn i goda hem, som äro skickade att
fullgöra målsmanskapets plikter om söndagarna lika väl som
om hvardagarna, och nog torde de i allmänhet därtill äga
lika god kompetens som — en generaliserande
skolstadge-paragraf, som skär allt och alla öfver en kam.
Hafva då folkskolebarnen på söndagen så att säga
lämnats vind för våg? Visst icke. Söndagsskolan har sökt att
taga dem om hand. I vårt land har denna anstalt
visserligen ej direkte utgått från statskyrkan, utan fastmer från
lekmannakretsar. Men man torde i alla fall kunna säga,
att kyrka och folkskola sedermera gemensamt tagit
söndagsskolan i sin tjänst. Där söker man gifva det unga sinnet
just den näring det behöfver. Och verket har haft mycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
