Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463 Kritik af docenten Rodhes genmäle.
medelålders nordtysk, fin kännare af sitt modersmål, då han
gjordes uppmärksam på ifrågavarande ord, förklarade sig
aldrig förr ha hört eller sett detta uttryck.
7, 25. dämlich, vulgärt (H. Paul).
10, 2, das labbrige Gethue, vulgärt.
12, 3. Also, was nämlich mein Schwiegersohn ist, der
ist. : ., är en inledande fras af mycket tvifvelaktig
beskaffenhet.
12, 8. und ist nichts gegen zu reden, tillhör
folkspråket och bör vårdadt heta: und dagegen etc.
12, 11. wo längst nicht mal Gras mehr vächst,
sondern bloss Eis und Steine. Frau P. tappar på obildades
sätt bort predikatet. Eller skall wachsen underförstås?
12, 12. darauf angestellt: riktigare dafür.
12, 17—20. mit der Geiss, der’s zu wohl im Stall ist,
und sie läuft. . . und bricht. . . Und er wird . . . TJncl das
soll. . . Man märke det karaktäristiska upprepandet af und.
Bland andra af Frau P. ideligen använda fyllnadsord, som
bidraga till att gifva hennes anföranden en vulgär prägel,
må äfven nämnas de många onödiga bloss och mal.
18, 3. uzen, slang.
14, 2. kraxeln, slang.
14, 9. Unfug i konkret betydelse torde vara
egendomligt för Frau P.
14, il. ’raufkommen. Den obildade nordtysken säger
’rauf, ’raus etc., äfven där tanken kräfver
sammansättningarna med hin, hvilket möjligtvis beror på inflytande från
lågtyskan, hvarest dessa sammansättningar äro så godt som
okända. Så t. ex. heter det alltid rutsmiten, rinkieken etc.
i samma betydelse som hinauswerfen, hineinsehen m. m.
14, 18. meine Tochter, das arme Wurm! Das lebt
ja . . . ; bättre och naturligare: Sie lebt.
14, 19. rein immer in Todesangst; rein användes så
företrädesvis i folkspråket.
14, 21. ’ne olle Suse, plattyska.
16, il. Was Sie klug sind. I vårdadt språk säges
naturligtvis: Wie Sie . . . Äfven här spåras inflytande från
plattyskan, som i dylika fall regelbundet företer wat. Jfr
Reuter, Wat bi ’ne Awerraschung ’ruter kamen kann: »Wat
de Düwel klauk is!»
18, 14. ’raufklettern, Se 14, il.
20, 29. es ist ein falsches [Plattdeutsch], sonst musst’
ich’s besser verstehen. Med indikativen musste slår Frau
P. rekordet i språklig nonchalance. Konjunktiven är i dy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
