Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462
Kritik af docenten Rodhes genmäle.
vardt, att lärjungen inhämtar »kännedom om den del af det
otvungna skriftspråket (den ledigare »normalprosan»), som
äfven ingår uti det vårdade talspråket».
Vi vilja nu tillse, i hvad mån texten i fråga, som till
väsentlig del är just talspråk, motsvarar de kraf, herr R.
själf uppställt.
I berättelsens hufvudperson, Witwe Päske från Puttbus,
har författaren med bred humor tecknat den kälkborgerliga
småstadsfrun, som pratsjukt ordar om ditt och datt, wie ihr
der Schnabel gewachsen ist. Därför grumlas också hennes
ordsvall af talrika mer eller mindre familjära och vulgära
uttryck, provinsialismer och grammatikaliska oegentligheter.
På det • att läsaren själf må kunna döma om arten af
hennes språk låter jag här följa några därur hämtade
karaktäristiska ord och vändningar, af hvilka herr R. själf påpekat
en del i kommentaren.
S. 3, 9. vermissquiemt, lågtyskt ord.
Jammerlappen, provinsialism.
3, 25. Ekel, familjärt. I Deutsches Wörterbuch von
H. Paul säges ordet vara »vulgär als Schimpfname».
3, 28. und da ist das nicht Mode, anständigen
Mädchen so aufzurücken; bättre och naturligare: und da ist es;
nicht Mode etc.
3, 30. Gör, lågtyskt ord.
4, 9. sich haben (= sich zieren, ängstlich thun) är
familjärt.
5, l. Kucken, provinsialism.
6, 7. schön (wütig), familjärt.
6, il. wenn man wirklich Schwiegermutter ist und hat
einen braven Schwiegersohn.
Denna ordställning kan ej sägas tillhöra det vårdade
spiåket.
7, 5. wehleidig, provinsialism.
Brut (om barn) har en vulgär bismak.
7, 10. Mannsmütter skall betyda die Mütter der
Ehemänner. Ordet, som till sin bildning påminner om de i
folkspråket förekommande Mannsleute, Mannsvolk m. fi. är
ej upptaget ens i större ordböcker och torde vara af
författaren uppfunnet särskildt för Frau Päske. Då herr R.
söker göra troligt, att de i Auf nie erstiegenem Gipfel
förekommande uttrycken äro så allmänt gängse, att
kännedomen om deras betydelse skulle vara nödvändig för att fullt
förstå ett samtal mellan tvenne nordtyskar (om bildade eller
obildade, nämnes försiktigtvis ej), förtjänar omtalas, att er
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>