Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
Kritik af docenten Rodhes genmäle.
dus, att dennas afhuggna hufvud af Athena fästes på
hennes sköld, att äfven denna kallades egid, att den feniciska
konsten påverkat den grekiska etc. etc.
S. 2, 30. Vertrauen zu meiner Gestrengen zu fassen.
Här hade bort anmärkas, att författaren humoristiskt
användt clet ålderdomliga uttrycket gestreng, som förr
användes ungefär så som numera gnädig. Redan Grimmelshausen
gör sig lustig däröfver: es wäre einem viel rühmlicher, wenn
er ’freundlich’ tituliert würde als ’gestreng’. Simpl. 1, 157.
S. 4, 23. Uttrycket behäbige Augen vållar lärjungen
säkerligen nwcket besvär. Det hade därför varit på sin
plats att här lämna ett förslag till öfversättning.
S. 5, 7. sprechend ähnlich. Utgifvarna ha eljest en
utpräglad benägenhet att visa ordens betydelseutveckling.
Hvarför ha de ej begagnat tillfället äfven vid sprechend
(= slående)? Betydelsen hade här lämpligen kunnat
förklaras med hänvisning till sådana vändningar som Die Sache
spricht für sich selbst; sprechende Beweise m. fl. Jfr
äfven Ein ausgesprochenes Fieber.
S. 5, 19. fragte sie. wohlgefällig. Wohlgefällig har
öfversatts med »i vänlig ton», hvilket är en alldeles felaktig
öfversättning både med hänsyn till sammanhanget och till
ordets betydelse för öfrigt. Detta adjektiv är nämligen en
parallel till substantivet Wohlgefallen och betyder antingen
’välbehaglig’, t. ex. ein Gott wohlgefälliges Werk, eller
’förnöjd, själf belåten’, hvilken sistnämnda betydelse just här
är den enda riktiga. Utgifvarna tyckas ha förblandat
wohlgefällig med det enkla gefällig.
S. 6, 15. zugleich reinigte ich mich tragisch in Furcht
und uneigennützigem Mitleid. Att denna sats ej fått någon
förklaring i kommentaren, måste bero på antingen att
utgifvarne ej känt uttryckets innebörd eller ock att de ansett
denna vara lärjungen bekant. Skulle det förra antagandet
vara riktigt, torde böra nämnas, att uttrycket sich in Furcht
und Mitleid reinigen är en direkt anspelning på Aristoteles
berömda definition på tragedien Poet. 6: töriv TQaywôia
im[i-tjgic ttqa’çêmç .... dî* lleov xcu cpoßov TxeqaivovGa ttjv v cor
toiovtmv 7za&r\{iaxm> xcc&ccqöip. A andra sidan är det högst
osannolikt, att lärjungen känner till detta. Här om
någonstädes tarfvas en kortfattad upplysning i anmärkningarna.
Jag säger med flit ’kortfattad’ för att markera min
ståndpunkt gentemot utgifvarna. Att låta lärjungen få till lifs
en formlig liten afhandling öfver den aristoteliska satsen,
vore enligt min mening fullkomligt gagnlöst och opraktiskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
