Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
E. EDSTRÖM.
vacklandet vid ci-joint påpekas, naturligtvis likaledes med
finare stil. Feu torde däremot ej längre behöfva spöka
i grammatiken; stycket om avoir V air kan ock alldeles utgå.
I fråga om räkneordens form skulle jag för min
del draga mig för att ännu så länge införa t. ex. dix
sept (utan bindestreck) och quatre vingts dix såsom de
»regelbundna». (I en not blefve i hvarje fall nödvändigt
också omnämna de andra, hittills ensamt tillåtna formerna).
Jag misstänker, att detta är ett af de områden, där
allmänhetens konservatism i afseende på ortografi kommer
att framträda starkast, trots det obestridligt berättigade
och förnuftiga i de här föreslagna förenklingarna. Hvad
man har att göra, är väl endast att antingen sätta
bindestrecken inom parentes eller, snarare, anmärka toleransen
i en not. Mot denna pedagogiskt beklagliga åtgärd
vinnes endast en svag kompensation däri, att notisen om
formen mil numera saklöst kan utgå.
5. Pronomen. De enda förändringar, som i detta
kapitel torde vara att införa i våra språkläror, äro, att
den vanligen meddelade notisen om »tout Ilome» samt
redogörelsen för fallet ehacun de son eller lenr eotë
kunna utgå. — Arrëténs tillåtelse att utan inskränkning
använda plur. aucuns tvekar jag ej att beteckna som
alldeles för liberal — med andra ord som språkvidrig.
Rodhe har säkert fullkomligt rätt, då han säger (a. a.
sid. 49): »L’emploi de ce mot au pluriel choque le
sentiment que le Framjais a actuellement desalangue. C’est
là un archaisme, qu’on essaye en vain de ressusciter».
Jag förmenar, att skolgrammatiken fortfarande bör lära,
att aiicun »sällan förekommer i pluralis»; den vanliga
anmärkningen, att detta sker nästan blott vid pluralia
tantum, kan väl däremot nu utgå.
6. Verbet. Här är först att märka tillåtelsen att
utelämna bindestrecket mellan verbet och pronominellt
subjekt i frågeform. Saken ter sig för mina ögon
likartad med förhållandet med räkneorden. En anmärkning
om toleransen är äfven här den enda åtgärd, jag anser
böra i läroböckerna vidtagas, så länge som intet
allmännare bruk af tillåtelsen i fråga gjorts af de franska
boktryckarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
