Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
och mera framhållit de kommersiella intressenas och
konflikternas betydelse. Han har fått en lyckligare gruppering
af den nyaste tidens historia ef te i 1815 och här lyckats
få in åtskilligt, som förut varit hänvisadt till den
»allmänna odlingens» fina stil och sällan lästa öfversikt, t. ex.
redogörelsen för romantikens litterära, vetenskapliga och
politiska roll. Äfven här har åt Englands historia gifvits
ett större utrymme. Han har slutligen gifvit en jämförelse
vis bred behandling åt de stora folkens sträfvanden ocli
täflan i våra dagar på kolonialpolitikens område ända fram
till april 1901 och därigenom likaledes fyllt en lucka, som
under det sista årtiondet gjort sig alltmera kännbar.
Det är en hel rad förbättringar. Några erinringar
kunna visserligen synas påkallade, önskningar framställas
eller förslag göras till ytterligare ändringar ; men man råkar
härvid lätt in på det subjektiva området, då det är fara
värdt, att hvarje tänkande lärare i historia har sina egna
tycken. Man kan sålunda anmärka, att framställningen af
de så kallade kulturella dragen, särskildt af de andliga
rörelserna, icke alltid är nog konkret. Vi komma här in just
på fältet för de svårigheter, som vi ofvan berörde. Detta
gäller sålunda, förefaller det oss, både i fråga om renässan
sen och reformationen; i fråga om upplysningen kunde man
önska en något fylligare teckning af Rousseau, som väl
får anses vara en af de författare, som mest inverkat
på det västeuropeiska samhällets tänkesätt och utveckling.
Man kunde hemställa, om icke ännu något mera kunde
öf-verflyttas från den »allmänna odlingens» undanskymda plats
och inarbetas i texten, t. ex. den naturvetenskapliga
rörelsen under 1700-talet, som åt upplysningen gaf en så
säregen prägel och i så många afseenden bestämt den följande
tidens syn på tingen. Man finner under samma »allmänna
odling» upplysningar om krigsväsendet. Det torde icke vara
omöjligt att inarbeta dessa under något stort krig och
därigenom bland annat få fram den afgörande brytningen
mellan landsknekts- eller legoknektssystemet och de stående
s. k. nationalhärarna. En uppsats af Gustav Schmoller om
»Die Entstehung des preussischen Heeres von 1640 bis 1740»
i »Umrisse und Untersuchungen zur Verfassungs-,
Verwal-tungs- und Wirtschaftsgeschichte besonders des Preussischen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
