Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sällskap och föreningar.
Stockholms läraresällskap diskuterade vid sitt
sammanträde lörd. d. 22 febr. ämnet: Kan och bör skolan
göra mera. än hvad hittills skett, för framkallande af eget
initiativ och ’utvecklande af speciella anlag hos lärjungarne f
Inledaren, koll. Lagerstedt, utgick från, att det vore
något godt, att eget initiativ framkallades, och att speciella anlag
utvecklades, och framhöll, att utvecklingen i alla länder
ginge ut på att allt bättre tillgodose de speciella anlagen.
Hos oss hade flera skolkommittéer framställt förslag i samma
syfte; så ville 1874 års läroverkskommitté låta lärjungen
flytta hela skolan igenom med ett eller två underbetyg,
under förutsättning af ett eller två öfverbetyg i andra ämnen,
och 1899 års kommitté ville medgifva frihet att på
gymnasialstadiet utesluta två ämnen, hvilket inledaren höll för
ett mycket förnuftigt förslag. Rörande läroverkets
organisation vore verkligen af vikt, att det medgåfves att, då
omständigheterna så påkallade, befria lärjungen från en del af
undervisningen, mycket mer, än nu är fallet. I Sverige
lägger stadgan väl mycket band på lärarne, dock kanske
mera i allmänna uppfattningen än i verkligheten, ty, så vidt
tal. visste, vore icke kgl. cirk. af den 12 maj 1865
upphäfdt, som förklarade, att de föreskrifna kurserna icke vore
bindande. Redan inom nu gällande bestämmelser kunde
emellertid mycket göras för att framkalla eget initiativ och
utveckla speciella anlag. Läraren borde intressera sig för
de lärjungar, som visade speciella anlag, och gå dem till
handa med råd och anvisningar för studiernas bedrifvande.
Tal. vore oviss, om det vore tillåtet att göra som en sedan
framstående matematikers lärare, hvilken befriade sin
lofvande lärjunge från att deltaga i undervisningen med de
andra och i stället gaf honom särskilda svårare uppgifter
att lösa ; men man hade nu rätt att vid betygssättningen låta
lärjungens förtjänster inom en del af ämnet uppväga
möjliga brister inom en annan.
Rektor Schwartz ansåg, att den förutsättning kunde
sättas under debatt, hvarifrån ini. utgått, att ensidig utveck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
