Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE KLASSISKA SPRAKEN I FÖRENTA STATERNA. 361
bör använda den utsträckta tiden blott till inhämtande af
en större kurs, utan äfven kvalitativt förbättra den
förutvarande och framför allt nedlägga större omsorg på den
grundläggande delen. En liknande tanke tyckes f. ö. ha
varit den bestämmande vid valet af författare. Yi skulle
vänta några nya, t. ex. Livius och Horatius. I stället läsas
Caesar och Cicero i större utsträckning samt det mästerverk
af Sallustius, som så att säga utgör det förenande bandet
mellan de förstnämnda, och när så lärjungen vunnit en
jämförelsevis grundlig bekantskap med den romerska prosan
under guldåldern och den viktiga period af den romerska
historien, som denna representerar, är han redo att efter
ett inledande studium af Ovidius gripa sig an med den
romerska litteraturens mest berömda epos, som fullständigt
genomgås.
Slutligen några ord om grekiskan, som bör studeras un.
der tre år med 5 timmar i veckan enligt följande
schema-l:a året: Läsestycken, 20 à 30 sidor af Anabasis.
Skriföfningar; systematiskt studium af grammatiken påbörjadt.
2;a året: Anabasis (forts.) ensamt eller jämte annan attisk
prosa, 75 à 120 ss. Systematiskt studium af grammatiken och
skriföfningar i anslutning till l:a och 2: a boken af Anabasis.
3:e året; Homeros 2,500 à 4,000 verser; attisk prosa 30 à
40 ss. Grammatik, skriföfningar. Under alla tre åren
öfning i extemporerad läsning.
Det ligger nära till hands att här anställa en
jämförelse mellan de amerikanska och de svenska läroverken. En
dylik jämförelse är emellertid mycket svår och i vissa fall
hart när omöjlig, då studiemetoder och arbetssätt samt
förhållandena i allmänhet äro så olika. Så t. ex. är den
verkliga lästiden något kortare än hos oss, då lördagen är
fridag och lexläsningen i high-school delvis är förlagd till
lärorummet. »Utan anspråk på exakthet torde man», säger
prof. Edgren i sin helt nyss utgifna uppsats om Förenta
Staternas offentliga läroverk i Nordisk Tidskr. 1902, s. 241
ff., »kunna anslå högskol-’graduatens’ kunskapsmått såsom
nära ekvivalent, ehuru naturligen ingalunda identiskt, med
den svenska ynglingens, som genomgått sjätte nedre, på
sin höjd sjette öfre. Att den amerikanska adertonåringen
sålunda i bokkunskaper är närmare två år efter den svenska,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
