Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLKURSERNA I MODERSMÅLET.
189
Professor Noreen har nyligen i sitt föredrag »Reformer
i modersmålsundervisningen» riktat ett litet angrepp mot
de af kommittéen föreslagna kurserna i svenska. Då
emellertid dessa kurser i hufvudsak äro desamma, som under
årtionden utan gensaga från lärarehåll följts i skolorna, torde
det snarare vara lärarekåren öfver hufvud än kommittéen,
som bör känna sig träffad. Ett försvar eller svar må
därför ock lämpligen kunna komma ur lärarnes krets — i den
mån ett sådant eljest är påkalladt.
Ty visserligen har prof. N. gått till storms med starkt
härskri, förklarande sig vilja »en hel revolution» och
jämförande sin ställning med Luthers i Worms. Det hela är
dock ej så farligt, som det låter. Dels har han nämligen
på sina ställen läst eller uppfattat kommittéens
framställning felaktigt eller ofullständigt samt framställt ogrundade
påståenden om förhållandena i skolorna, dels finnes i hvad
han.j-rkat icke så mycket nytt, som han själf tyckes mena,
dels är detta nya icke alltigenom oointvisteligt eller
genomförbart.
1.
Det egentligen nya rör grammatikläsningen. Prof. N.
påyrkar till en början språklärans slopande på nederstadiet.
Detta 1) därför, att barnet får »lära sig» en massa termer,
som det »icke kan begripa», och 2) därför, att det förut
»till punkt och pricka» känner det, som innehålles i
språkläran.
Hvad det förstnämnda vidkommer, så är att märka,
att enligt nuvarande (1878 års) stadga gossen samtidigt eller
riktigare jörut måste lära sig dessa termer vid sin tyska
läsning, hvadan påståendets förra del icke är korrekt. Det
kan nämligen väl icke vara prof. N:s mening, att den
grundläggande undervisningen i främmande språk bör bedrifvas
utan användande af termerna substantiv, adjektiv, verb;
kasus, numerus, tempus; subjekt, predikat, attribut o. s. v.
Prof. N. må för öfrigt ej tro, att med nuvarande imitativa
metod vid språkundervisningen dessa termer omedelbart
komma till användning. I första klassen hinner man ej längre
än till — ordklasserna och det först vid eller efter midten
af läsåret, och i modersmålet håller man naturligtvis jämna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
