Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER. 273
om de personliga. — A sid. 96. vid regeln om jusqa’a ce
quey ser det ut, som om en verkligen inträffad handling ej
skulle kunna vara förutsedd och följaktligen ej kunna stå i
konjunktiv; saken är väl den, att, när konjunktionen är rent
temporal, den styr ind., när den har final bibetydelse,
konjunktiv, och det vare sig det är fråga om en verkligen
inträffad handling eller ej. — Förfrrne ha framställt
infinitivläran från synpunkten af olika satsdelar (inf. ss. subj., inf.
ss. predikativ etc.). Detta är ett af lärarne i praktiken
mycket användt sätt, dock, tro vi, mera för att ytterligare
befästa kunskapen om inf. genom att taga den från en
annan sida än bokens, än därför, att denna metod skulle
vara ändamålsenligare. Hur som helst synes det i denna
lärobok följda sättet draga med sig nästan olösliga
satsanalytiska svårigheter, om det skall fullständigt genomföras;
så t. ex. ha förf. nödgats kalla infinitiv en adverbial i följande
sats (sid. 107): »Jag begär icke bättre än att få göra er
denna tjänst.» — Rid. 110: Det vanliga uttrycket
»elliptisk» inf. synes oss vara ett både riktigare och
lättbegrip-ligare uttryck än »själfständig» inf. — Sid. 114: »Participe
passé är böjligt och rättar sig efter subjektet i sådana
reflexiva verb, där reflexivt pronomen ej kan anses såsom
direkt eller indirekt objekt», bland exemplen: s’empresser. Vi
erkänna, att vi icke förstå denna regel eller åtminstone icke
kunna fatta, hvad den skall tjäna till. Hvarje svensk med
skolbildning vet väl, att »sig» är ack. obj. i »skynda sig»,
och äfven om en fransman mot ali förmodan ej skulle ha
en klar uppfattning i detta fall af »se» i »s’empresser»,
kommer detta oss näppeligen vid, när det gäller en
skol-grammatik. I alla händelser kan väl en svensk skolyngling
ej afgöra, om de franska verben höra till den af förf.
åsyftade kategorien. Vi tro, att regeln saklöst kan utgå. —
Sid. 116: »Hjälpverben utelämnas i allmänhet icke» är en
väl liberalt affattad regel — Vid kapitlet om negationen
(sid. 123 o. f.) finnes ingen särskild afdelning för
utelämnadt pasy af den anledning, att pas, jamais, personne etc.
samtliga behandlas som negationsfyllnader. Detta är utan
tvifvel en riktig synpunkt, men det förefaller besynnerligt,
att icke äfven tidsadverbet pius (och hvarför icke rent af que)
räknas till fyllnadsorden. — Sid. 158: »Subjektet ställes
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
