Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURHISTORISKA LÄROBÖCKER.
325
möttes den med mycket erkännande på många håll, och en
ny upplaga blef snart af nöden. Att författaren väl
genomtänkt sin bok och varit nöjd med både innehåll och form,
kan man se däraf, att, då han nu ger ut en lärobok för de
allmänna läroverkens lägre klasser, ban ansett sig böra
bibehålla omkring hälften af den gamla lärobokens stycken
eller paragrafer i nästan oförändrad form, ja de allra flesta
bland dem så fullständigt lika, som om de blifvit klippta
med sax. Några stycken äro sammandragna, öfver hundra
väsentligt utvidgade eller omarbetade, och omkring 125 kunna
betraktas som nya. Af dem rör en stor mängd Danmark
och Norge.
Läroboken börjar med en illustrerad redogörelse för
grafvar o^h fynd från den förhistoriska tiden, författad af eller
med hjälp af doc. Almgren. Därpå följer en afdelning, som
jag skulle vilja kalla: notiser ur Nordens saga och
medeltidshistoria, ty den gör verkligen icke intryck af en
sammanhängande berättelse. Snarare tyckes det understundom,
som om förf. afsiktligt undvikit att på något sätt kombinera
sina paragrafer, så att de med sina spärrade rubriker verka
som en mosaik (se t. ex. konung Albrekts regering).
Däremot framträder Gustaf Vasas historia, lifligt och väl
berättad, som lärobokens glansparti; men så upptager den
också hela 20 sidor eller lika mycket, som ägnats Nordens
historia efter 1814 under nära hundra år af en rik fredlig
utveckling. Äfven Gustaf II Adolfs historia är i det stora
hela väl lyckad. Men jag tror knappt, att detta berott
därpå, att förf. »förstått att i konungarnes öden och
handlingar se exponenter af den händelse, som för folket i
gemen varit sekularhändelsen», utan snarare därpå, att han
liär haft goda förebilder att hålla sig till, och att han låtit
fakta tala, d. v. s. grupperat händelserna kring de personer,
som genom sin ställning, sitt snille och sin energi haft ett
afgjordt inflytande på vårt folks öden och hela utveckling.
I mån som detta föreningsband sedan brister, upplöses
berättelsen åter i ett bildergalleri, och skulle de särskilda
taflorna i lärjungarnes medvetande förbindas till ett helt,
bindet knappt lärobokens förtjänst.
Författaren tycker icke om årtal, och han vill tydligen
vänja oss af med att knyta händelserna i vår historia till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
