Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nils höjek.
våra kungar och ledande män eller till riksdagen. Under
medeltiden omtalas ingen enda riksdag; för Sigismunds och
Karl IX:s tid får man veta, att ständerna efter Uppsala
möte voro för kröningen samlade i Uppsala, men för öfrigt
omtalas ingen riksdag för hela denna tid på annat sätt, än
att det i största allmänhet uppgifves, att »hertigen-
sammankallade ständerna, hvilka gåfvo honom rätt». Den för
vår historia så ödesdigra riksdagen 1800 omtalas icke alis,
ej heller årtalen för två af våra grundlagar. Författaren är
dock i detta stycke ej rätt konsekvent. Han meddelar icke,
när Engelbrekt dog eller när Gustaf III blef konung (utom
i regentlängden), men för Danmarks del får man stundom
ett naket namn med tillhörande årtal (sid. 32: Valdemar
Sejr t 1241), ja för 1700-talet hela kungalängden i själfva
rubriken, liksom det för en svensk skolgosse vore viktigare
att veta, när den galne Kristian VII dog, än att veta,* när
Gustaf III blef Sveriges konung. Och i de utdrag ur den
allmänna historien, som i form af noter meddelas med finare
stil, får man till och med dagen angifven för krigsförklaringar
och fältslag (sid. 184).
Som numera vanligt är i läroböcker, utföras viktigare
årtal i kanten, men stundom på ett underligt sätt. Så
omtalas mötet i Linköping under år 1152 i texten, men
angifves i kanten till »o. 1150», och mötet i Skeninge under
1248 i texten, men »o. 1250» i kanten. Det tyckes mig,
att en sådan mnemoteknik icke hjälper, utan stjälper, och
den kan dessutom möjligen gifva gossarna den
föreställningen, att dessa årtal hafva samma valör som prof. Montelius’
årtal för de förhistoriska åldrarne »o. 1700 f. Kr.» etc. —
Stundom torde de obestämda tidsuppgifterna gifva oriktiga
föreställningar, t. ex. då det heter, att Adolf Fredrik dog
»kort därpå» (efter 1769 års riksdag, sid. 150), eller att
Kristian II fick sitta i fängelse, »nästan ända tills lian vid
80 års ålder dog» (sid. 71).
Det är icke blott i fråga om årtal, som förf. älskar
obestämda och famlande uppgifter. Så äfven i fråga om
lokaliteter, se t. ex. redogörelsen för svenska statsområdet
sidd. 15 och 55. Om Gotlands ställning under medeltiden
meddelas endast, att Valdemar Atterdag efter 13H0 gjorde
ett tåg dit och bröt sig in i Visby, och att ön i början af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
