Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
NFT.
huruvida man genom skäliga jämkningar kunde bereda detta
språk en något gynnsammare ställning än den, kommittéen
föreslagit.
Såsom af artikelns öfverskrift framgår, är det icke min
mening att ingå på frågan om realskolans språkundervisning.
Endast i förbigående vill jag såsom min åsikt framhålla,
att det mest omtalade af de förslag, som framkommit från
franskvänligt håll, nämligen att låta franskan och engelskan
byta plats i kommittéens förslag, synes mycket litet
tilltalande, alldenstund engelskans lämplighet för en medborgerlig
bildningskurs ur såväl pedagogisk som praktisk synpunkt
torde vara obestridlig.
Ett drag är gemensamt för nu gällande
undervisningsplan och den af kommittéen föreslagna i fråga om de
främmande lefvande språken å gymnasialstadiet: om man
bortser från A-linjen, förefinnes beträffande tyskans ocli franskans
ställning ingen olikhet de olika linjerna emellan, ander det
att engelskan däremot intager en mera gynnad särställning
å reallinjen, där den ock är s. k. skrifningsämne. Orsaken
till denna engelskans dominerande ställning ä ena linjen
torde, kort sagdt, vara, att man af gammalt, och icke utan
skäl, ansett engelskan vara ett språk af mera praktisk
betydelse, och att man från början hoppades att i reallinjen
erhålla en företrädesvis praktisk linje. Den sistnämnda
förhoppningen har, som bekant, visat sig vara en illusion,
men engelskan har dock fått bibehålla sin plats äfven i det
senaste officiella förslaget till skolorganisation. Angrepp på
engelskans särställning å realgymnasiet hafva emellertid
ingalunda saknats, t. ex. i Yttrande i läroverksfrågan år 1899,
ett par komniittéreservanters förslag och i det s. k.
Almquist-Juhlinska förslaget. Äfven om de måhända mera skett på
grund af timplanssvårigheter än af tvifvel om det
berättigade i engelskans gynnande, visa de i alla händelser, att
tron på engelskans större betydelse å reallinjen börjat att
svikta — och därmed är en utgångspunkt gifven för den
tanke, som här nedan kommer att framkastas.
Nästan alla, som framkommit med förslag att i den
riya läroverksorganisationen bereda franskan en gynnsammare
plats, ha velat låta detta ske på bekostnad af ettdera af
de båda andra moderna språken. Häri torde icke ligga nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
