Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FPvANSKA SMAKRIKTNINGEN.
13
de Beiloy, Collé, Saint-Foix, Piroti, Diderot och
Beaumarchais, likaså af Shakspere1). Gustaf III var äfven i sitt
drama ett adertonde seklets barn.
Genom det anförda, hvarmed naturligtvis fullständighet
icke eftersträfvat^, torde tillräckligt motiveras den
anmärkning vi tillåtit oss mot tvänne högt värderade
läroboksförfattare. Frihetstiden och Gustavianska tiden kan icke
lämpligen karaktäriseras såsom ett i det stora hela
fransk-klassiskt tidehvarf. De nya uppslagen och afvikelserna från
den franskt klassiska smakriktningen voro tillräckligt många
och betydelsefulla för att äfven i en lärobok antydas.
Därigenom und v ekes ock en skef föreställning, som genom
den antagna anordningen kan bibringas eleven, nämligen
att 1700-talet i skönlitterärt afseende vore väsentligen blott
en reproduktion af ett äldre utveckningsskede i den franska
eller i den europeiska litteraturen.
I Steffens litteraturhistoria har den anordningen
vidtagits, att den »tyska klassiciteten» (Göthe och Schiller),
omnämnes redan före redogörelsen för den sengustavianska
tiden, på hvilken den utöfvat inflytande, icke såsom hos
Warburg först vid den inledande öfversikten till tiden 1809
—1830, som redan stod under romantikens inflytande. Man
kan icke annat än gilla denna anordning.2)
En liknande anordning borde vidtagas beträffande
Stor-hetstidehvarfvet och den franska klassiciteten. Redan under
storhetstidens sista årtionden kan ett franskt-klassiskt
inflytande spåras i vår litteratur, äfven i dramat. Racines
Iphigenie uppfördes vid svenska hofvet 1684, hans Esther
öfversattes i början af 1690-talet och bland de svenska
skådespel, som uppfördes närmast före eller omkring 1690 i Stora
Bollhuset, voro flere tydligen påverkade af det
fransk-klassiska dramat. Den klassiska perioden i franska litteraturen
sammanfaller ock ganska nära i tiden med vårt stor makts
-tidehvarf. De stora författarna från Ludwig XIV:s dagar
skulle därför lika väl som Ariosto, Tasso och andra ha för-
x)Jfr Warburg, 111. sv. litt. historia, och Levertin, Gustaf III
som dramatisk författare.
-) Jfr Schwartz, Tegnérs ställning till vissa tidsströmningar,
sid. 13—39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
