Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK UPPS ATSSKRIFNTNG PA GYMNASIUM. 29
hög grad, som nu är fallet, betungas med skriflag, måste
de af brist på tid gå tillväga på det gamla, mera
opedagogiska viset. Första förutsättningen för en ändring till
det bättre i detta afseende är en afsevärd inskränkning i
uppsatsernas antal per läsår, något, hvarpå man emellertid
ej kan hoppas, förrän den uppfattningen trängt igenom
hos våra styrande, att det icke är »mängden som gör’et.»
En annan möjlighet att bryta med gammal slentrian i
afseende på svenska uppsatsers korrigering och genomgång
ligger i begränsandet till ett måttligt antal af de svenska
uppsatser, som kunna falla på en lärares lott, samt däri,
att den minskning i lärotimmar, som nu plägar förunnas
modersmålsläraren såsom kompensation för hans betungande
korrekturläsararbete, blefve en verklig och full ekvivalent.
En alldeles särskild fråga är den angående svenska
studentuppsatsers korrigering. Bestämmelsen, att äfven de
skola »rättas», har Lärov.-kom. bibehållit i sitt förslag till
stadga för studentexemen. — »Rättelser» i svenska
mogen-hetsskripta, som ju ej kunna komma lärjungarna till gagn,
äro afsedda blott för censorerna. Skall det väl behöfvas
att för dessa svarfva om felaktiga konstruktioner och skrifva
till de rätta uttrycken? Kunde icke en blott understrykning
eller annan märkning göra tillfyllest? Är det inte att ha
en bra låg tanke om censorernas kritiska förmåga? Så
frågade jag mig länge, allt under det jag korrigerade
studentuppsatserna ännu grundligare än de andra, därtill mest
föranledd af farhåga för att censorerna skulle kunna tyda
en naken markering såsom beroende på oförmåga att finna
den rätta formen. Ändtligen kom jag mig för att
interpellera en censor angående saken. Hans svar lydde
ungefär så: »Det är ej nog med att censorerna göras
uppmärksamma på att fel äro begåugna: då de äro i tillfälle ägna
högst ringa tid åt hvarje enskild uppsats, är det af vikt,
att deras granskning underlättas, något som sker genom
lärarens rättelser, med ledning af hvilka de snabbare kunna
komma till insikt om felens art och valör». —
Genom detta svar hade jag ändtligen fått en förnuftig
förklaring att trygga mig till. Men snart skulle åter mitt
Senaste lärov.-kom. har tagit ett litet steg i denna riktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>