Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER. 88
tredje klassen, då geometrien där borttagits. Härtill
kommer att redan från början äro aritmetiska svårigheter
inlagda i exemplen, i det koefficienterna icke äro hela tal.
Redan i ex. 17 ingår x i en nämnare, hvilket förutsätter
en enkel algebraisk behandling af bråkläran.
Det är ej så lätt att afgöra, hur förf. tänkt sig arbetet
fördeladt på de olika årsklasserna. Af rubrikerna att döma
skulle fjärde klassens kurs räcka till § 18 i afd. III sid.
26, förmodligen med uteslutande af vissa delar i afd. II,
då det torde vara omöjligt att i fjärde klassen lära eleven
lösa problem af alla de varierande typer, som där
förekomma och sannolikt med tillägg af valda delar af afd. IV.
(Härom mera nedan). I afd. III, planimetriska och
stereometriska uppgifter m. m., föreligga samma anmärkningar
som ofvan, att förf. ej tillräckligt beaktat anförda
grundsatser. Geometrien i fjärde klassen skall omfatta Euklides’
första och andra böcker. Det hade då varit önskligt, att
förf. härledt rektangelns yta, först för gifna mått på bas och
höjd och detta då för hela tal samt sedan för brutna tal
och däraf generaliserat formeln med bokstafsuttryck för
höjd och bas under påpekande af, att lärjungen redan förut
har med en bokstaf x betecknat ett helt tal eller bråk.
Äfven här gäller, att de enkla exemplen äro för få. Totala
antalet planimetriska exempel på fjärde klassens kurs är 8
(+ 3 af de blandade exemplen).
Femte klassens kurs skulle i öfverensstämmelse med
kommitténs förslag omfatta § 18—§ 31 samt dessutom vissa
delar af afdelning II och valda delar af afd. IV. Det
gäller också här, att de lätta exemplen i § 18—§ 21 äro för
få. Beträffande de anförda stereometriska satserna är att
bemärka, att kommittén föreslår »stereometriska
räkneöfningar i anslutning till den geometriska kursen», men denna
senare kurs upptager ingen stereometri. Af så mycket större
vikfc hade det då varit, att förf. visat med en figur, hur
man får volymen af en rätvinklig parallelipiped, då kanterna
äro exempelvis 3, 4, 5 längdenheter, för att sedan öfvergå
till ett exempel, där måtten på kanterna ej äro angifna i
hela tal och slutligen komma till den generella formeln.
Författarens sätt att i § 23 åskådliggöra beräkningen af
ett prismas och en cylinders volym är förtjänstfullt. Dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
