Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
kroppsliga ting, meddelar förf. längre fram att vi på grund
af deras böjning »räkna många ord för substantiv, ehuru
de icke beteckna ting, som vi kunna taga på» (ex. själ,
läxa, tanke, sanning). Hvad dessa »många» beteckna,
säges ej, således icke heller att de beteckna tanketing eller
tänkas såsom ting. Och väl det. Det hade dock varit
lämpligare att göra det kompletterande tillägget angående
de abstrakta substantiverna först efter redogörelsen för
substantivets funktioner. Att det är funktionen och icke
böjningen, som göra dem till substantiv, visar sig däraf, att
oböjliga abstrakta endast på grund af sin funktion kunna
betraktas såsom substantiv. (Jfr anm. 1, sid. 17).
I några fall har dock förf. användt
betydelsedistinktionen, där den alis icke behöfver anlitas. Så t. ex. vid
indelningen af verb i transitiva och intransitiva. Det
kännetecknande borde väl vara den (sid. 94) anförda transitiva
och intransitiva »konstruktionen» (med eller utan objekt,
som i passiv sats blir subjekt), icke betydelsen, som i
egenskap af kännetecken blir vilseledande. I t. ex. uttrycken
arbeta på sitt tema, knacka på en dörr, stampa i golfvet,
uttrycka verben »handlingar, som förutsätta föremål, på
hvilka handlingarna rikta sig», men äro med denna betydelse
icke transitiva.
Vid angifvande af skillnaden mellan attribut och
predikativ använder förf. en distinktion, som saklöst kunde ha
utelämnats. Adjektivet såsom attribut betecknar enligt förf.
»vanligen något, som man visste förut, men blott i
förbigående erinrar om». Såsom predikativ hör »adjektivet»,
(bör vara: det, som med adjektivet betecknas) »till det nya,
som omtalas i satsen». Om någon betydelsedistinktion i
läroboken bort inrymmas, hade kanske varit bättre att
använda Noreens betydelsedistinktioner för adjunkt och finit
bestämning: resultatet af bestämmandet och själfva
tankeakten, hvarigenom bestämmandet kommer till stånd, eller:
skedd och skeende bestämning.
En förtjänst hos förf. är att han icke fallit för
frestelsen att försvenska den gängse terminologien i fall, då icke
försvenskningen vunnit burskap ocli visat sig fullt tjänlig.
Bland mindre tjänliga sådana har han dock bibehållit
»artnamn» i st. för appellativ. Denna term är knappast lämpligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
