Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 H. PETRIN r.
i så hög grad, att den första undervisningen i aritmetik och
geometri, som meddelas i de tre à fyra nedersta klasserna,
i regel uppdrages åt personer som icke äro fackmän, och
att detta oskick bedrifves ofta alla de sex nedre klasseijia
igenom. Följden af att sätta personer som sakna sinne för
matematik att undervisa på så svåra undervisningsområden
som de första grunderna af bråkläran, geometrin och
algebran har också visat sig däri, att grunderna oftast äro dåliga,
men inom intet annat område gäller det i så hög grad som
på det matematiska, att det är omöjligt att bygga vidare
på en dålig grund, hvilket också med största skärpa
framhålles i de nya preussiska skolplanerna. Ett uttryck härför är
kursen i 6:1, som hufvudsakligen består i repetitioner. Här är
tydligen det meningen att läraren som tar vid på gymnasiet skall
lära eleverna hvad dessa borde hafva inhämtat i småklassserna.
På detta sätt går ett helt år, stundom mer förloradt. Att
ett dylikt system kunnat vara möjligt torde hafva sin
förklaring däri, att Jedningen af hela vårt undervisningsväsen,
högst uppifrån och ända ner, ständigt legat så godt som
uteslutande i händerna på präster och humanister, och dessa
måtte från sina egna studieämnen hafva hämtat en dålig
erfarenhet, då de aldrig visat sig uppskatta värdet af
fackbildning. Om det verkligen är så, att hvem som hälst kan
undervisa i hvilket humanistiskt ämne som hälst, äfven om
han aldrig studerat detsamma, vill jag låta vara osagdt,
men rent af vanvettigt är det att tillämpa denna
humanistiska princip på matematiken och de naturvetenskapliga
ämnena. Ty matematikundervisningen förutsätter en särskild
matematisk begåfning hos läraren (ej hos eleverna) som ej
är allom gifven, och undervisningen i naturvetenskaperna
förutsätter en på särskilda laboratorier vunnen praktisk
utbildning hos läraren. Emot fordran på fackbildning hos
matematikläraren reser sig en annan fördom, nämligen det
i småklasserna och särskildt i första klassen praktiserade
klasslärarsystemet. Visserligen är klasslärarsystemet
förklarligt på motsvarande stadier i folkskolan, där ingen
fackutbildning hos läraren ännu förekommer; men detta är intet
skäl för realskolan att upptaga systemet såsom
»pedagogiskt».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
