Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATEMATIKEN I SKOLAN.
205
gåtor, som framställas med pretention på att vara
praktiska uppgifter och borttaga en dryg tid, som sannerligen
hade kunnat användas på bättre sätt. Se här några
exempel på ekvationslärans »praktiska» tillämpningar:
»En fisk var sönderstyckad i tre delar. Stjärten
vägde 72 gr., hufvudet vägde så mycket som stjärten och
halfva kroppen, och kroppen lika mycket som hufvudet och
stjärten tillhopa. Frågas hela fiskens vikt.» (För nybörjare).
»En hare som förföljes af en jakthund, är i början 50
språng före densamma. Haren tager 4 språng medan
hunden tager 3, men 2 af hundens språng äro i längd lika
med 3 af harens. Huru många språng behöfver hunden
göra, innan han upphinner baren?»
Nu må ingen tro, att dessa problem kunna hafva. den
nyttan, att eleven får försöka sina krafter på olika
områden — sådana de äro — och därigenom uppöfva sin
uppfinningsförmåga när det gäller att ta itu med någonting
nytt. Långt därifrån! Eleven tränas i hvarje särskildt
slag af problem, hvart och ett med sin särskilda metod
eller rent af formel. Det kan ju t. ex. ligga en förnuftig
tanke i att fråga: om två personer gå så och så fort, när
träffa de hvarandra? Men denna singla tanke har gifvit
upphof till ett helt system af problem, s. k.
»rörelseproblem»; af dessa äro »harproblemen» (se ofvan) en särskild
underafdelning. Dessa problem skola nu lösas medelst en
formel »v—ht», och med hjälp af denna skall ett skema,
v h t
A
B
stundom två, ifyllas, hvarefter ekvationen ger sig af sig
själft. Allt är anlagdt på att lära eleverna mekaniskt
räkna sig igenom studentskrifningarna utan att någonsin
hafva behöft tänka en enda liten tanke på egen hand.
Så har en person någon gång i tiden uppställt följande
gåta: en person gör ett arbete färdigt på så och så lång tid,
en annan så och så. Huru länge behöfva de arbeta till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
