Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
H. PETRIN r.
Men då man nu alltmer öfverger den grammatiska metoden
i språkstudierna, så bör man i ännu högre grad öfverge den
grammatiska metoden i matematiken och där till äfventyrs
i stället införa den matematiska: att tänka.
Det finns en annan gammal surdeg i
matematikundervisningen, som också har sin fulla motsvarighet i den gamla
grammatiska metoden, nämligen en missriktad form af en i och
för sig berättigad fordran på grundlighet i studierna. Hvem
återfinner ej bland sina första bekanta ’ från det latinska
språket orden amussis buris m. fi., som han under det
följande långvariga studiet af detta språk aldrig har träffat
på? Och hvem har ej vid sin första bekantskap med det
franska språket måst lära sig pluralformen på ett ord, som
skall betyda »nödspilta» — som han inte vet hvad det
är ens på svenska? Man indelar nämligen ämnet i
särskilda fack, hvart och ett med sina särskilda regler, och
dessa fack har nu eleven att successivt lära sig.
»Grundligheten» vid undervisningen fordrar nu, att eleven bör
fullkomligt behärska reglerna, så att han kan tillämpa dem
på de mest invecklade och snärjande exempel, innan han
får öfvergå till nästa fack.
Denna mera »kinesiska» än pedagogiska
undervisningsmetod har speciellt på det matematiska området nått en
synnerligen hög utveckling. Redan i aritmetiken får eleven till
lifs den förut omnämnda parentesräkningen. När han
sedan skall börja med algebra får han »inlära» en regel, att
han ibland skall byta om tecken och ibland icke, och först
när han är så okugglig på den konsten, att han ej gör fel
när det förekommer två à tre parenteser inuti hvarandra,
får han öfvergå till reglerna för multiplikation, som
naturligtvis skola innötas lika fullständigt innan han får öfvergå
till nästa afdelning med dess regler.
Räknegåtor.
Så kommer han till ekvationsläran, där hufvudvikten
lägges på de s. k. »problemen». Dessa voro ursprungligen
afsedda att gifva eleven en öfning i att uppställa
ekvationer ur gifna data för att kunna lösa praktiska uppgifter,
men de ha nu urartat till en samling inkrånglade räkne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
