Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATEMATIKEN I SKOLAN.
211
att denna linje är lika lång som de andra, och med
vinkelhaken, att de båda sist erhållna vinklarna äro räta. Detta
upprepas med olika stora kvadrater, och rektanglar
uppritas och kontrolleras på samma sätt. Rektanglar uppritas
där sidorna äro uppgifna mångfalder af en godtyckligt
uppritad enhet; rutindelning göres och delarna uppvisas vara
kvadrater genom urklippning af en kvadrat som inpassas
på de andra. Uppmärksamheten fästes vid att detta ej är
ett generelt bevis: passar det i alla fall man pröfvat, så
vet man dock ingenting om de återstående fallen annat än
gissningsvis (sannolikhet). När behofvet af bevis sålunda
är väckt utföres beviset, på grund af de förut funna
egenskaperna hos räta linjer och räta vinklar jämte de
experimentellt funna egenskaperna hos en kvadrat, t. ex. på
följande sätt: Eleven uppritar först en enkel rad kvadrater
bredvid hvarandra på en rät linje, alla de motstående
sidorna bevisas vara sins emellan lika stora och ligga i rät
linje med hvarandra; man kan således uppbygga en
rektangel af flera sådana rader af rutor. När man gått
igenom flera sådana fall af rektanglar och kvadrater,
förfares på analogt sätt med kuben och paralellepipeden. På
så sätt kan man medelst en fullt exakt metod införa eleven
i metersystemet.
Härvid utgår man från de gifna måttenheterna
centimeter och gram — talet om jordkvadranten uppskjutes till
geografin eller astronomin. Eleverna få nu använda måttband
och skalor, rymdmått och vikter för uppmätning och
vägning af hvarjehanda figurer och föremål, hvarefter
beräkningar göras af yt- och rymdinnehåll samt vikten pr
kubikcentimeter af ett ämne: Uppritade trianglar samt gifna
rektangulära ytor (golfvet, väggarna, pärmarna, bordet etc.)
kontrolleras vara rektanglar, hvarefter deras ytinnehåll
bestämmes; på samma sätt förfares med rätvinkliga
paralell-epipeder af olika ämnen ss trä (olika träslag), papper
(böcker), tegel, kautschuk, granit, järn, glas, porslin, is,
paraffin m. m. Dessa kroppar vägas och vikten pr cm.3
uträknas. Genom uppvägning af en viss rymd t. ex. 1
deciliter af en vätska, ss vatten, sprit, fotogen, mjölk,
grädde, mättad lösning af koksalt, socker m. fi., kan eleven
taga reda på hvad 1 cm.3 af vätskan väger. Då han nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
