Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om temats lämplighet som mogenhetsprof.
Af J. Kjederqvist.
Det finnes väl knappast någon undervisningsfråga, som
på sista tiden diskuterats mera lifligt än frågan, hur man
bäst skall lära ett främmande språk. På de sista 25 åren
har det skrifvits mera om språkundervisning och
språkundervisningsmetoder än under något föregående skede, ja
än under alla föregående tillsammans. Och ändå är man
ännn visst icke ense om språkundervisningens mål och
medel.
Orsaken härtill ligger i språkstudiets egen natur. För
detta studium egendomligt är, att den kunskap, som skall
förvärfvas, skall yttra sig i delvis olika färdigheter. Dessa
färdigheter konstitueras af en mångfald psykiska och fysiska
akter, som äro delvis olikartade för olika färdigheter, och
dessa akter skola öfvas till vanmässighet, innan det kan
bli tal om en färdighet. De skola försiggå relativt
undermedvetet, eller mekaniskt, som man brukar kalla det.
Vid andra slag af kunskaper såsom matematik, historia
kan det psykiska arbetet lätt sönderdelas och öfverskådas
såsom en logisk associationskedja af identitet, grund och
följd, orsak och verkan. Vid språkfärdighet äro
förståndsakterna ofta mera elementära och just därför svårare att
uppdela och komma under fund med.
Häraf de svårigheter, som fortfarande bestå för alla
dem, som vilja gå till grunden med
språkundervisningsfrågor. 2)
Vi bevittnade därför nyligen den egendomliga
företeelsen, att den metod, som grundar sig på det naturenligaste
*) Följande rader utgjorde inledningsföredrag till diskussionen
öfver detta ämne i Stockholms Läraresällskap den 29 April 1905.
2) Svårigheten minskas icke af det förhållandet, att de
elementära mera omedvetna akterna ständigt korsas af reflexioner,
oumbärliga vid en undervisning, som består af strödda timmar och sträcker
sig öfver år, till att sammanhålla materialet och att ersätta öfningens
intensitet och dess koncentrering på mera sammanhängande tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
