Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
af deni endast tjänar till att tynga framställningen.
Definitionerna bli t. o. m. direkt skadliga, då de, hvilket också
händer, äro uppenbart felaktiga.
En stor svårighet för hvarje svensk författare, på den
fysiska geografiens område är saknaden af en fullt
genomförd och allmänt antagen terminologi. En sådan fi ans
knappast ens i Tyskland, där dock hithörande studier drifvits
så mycket längre och intensivare än i Sverige. Det vore
hårdt begära, att Hagman skulle fullt öfvervunnit denna
svårighet, och han har ej heller gjort det. Sådana termer
som »kuppberg», »uppvällningsvatten»,
»vallbäcken» m. fi. förefalla åtminstone ej lyckligt funna.
Som allmän sammanfattning af mina intryck från
studerandet af Hagmans arbete skulle jag vilja säga, att han
i likhet med sin förebild, Geistbeck, systematiserar alltför
starkt och därigenom gjort sitt arbete torrt och abstrakt
och sålunda förfelat sitt mål: att skrifva en lärobok: i
allmän fysisk geografi, afpassad för nybörjarens i ämnet behof,
och fattningsförmåga. Vidare kan man ej underlåta den
anmärkningen, att författarens skematiseringar ofta strida
mot verkligheten och äfven sinsemellan ej ständigt
öfverensstämma. Slutligen gör han sig understundom
skyldigtill uppenbara misstag. .
Det återstår mig nu att genom en närmare granskning
af ett särskildt parti af arbetet i fråga bevisa rättmätigheten
af mina ofvan gjorda anmärkningar. Inledningsvis vill jag
förutskicka några invändningar mot den ordningsföljd, i
hvilken de olika kapitlen följa på hvarandra.
Författaren talar först om »landet», så om
»vattnet», därefter kommer »atmosfären eller
luftkretsen», så »växt- och djurvärlden» och
slutligen »människovärlden». Att den oorganiska
naturen behandlas före den organiska, finner jag vara alldeles
riktigt, men däremot hyser jag betänkligheter mot den
inbördes ordningen mellan de tre första afdelningarue.
Jag tror. att det varit lyckligare att gruppera ämnets
olika delar i en ordningsföljd liknande Davis’, hvilken först
behandlar atmosfären, därefter världshafvet och först sedan
går öfver till en framställning af landformerna och i
sammanhang därmed äfven behandlar de rinnande vattnen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
