Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
tror — pedagogiskt lyckliga framställning på ett berömvärdt
sätt från Geistbecks torra skematiseringar.
Hagman har nu visserligen ej slafviskt följt Geistbeck,
hvilket redan framgår däraf, att hans bok är ungefär
dubbelt så omfångsrik som den tyska förebilden. Denna
utvidgning förorsakas isynnerhet af att särskild hänsyn tagits
till skandinaviska förhållanden (istiden) men också af att
författaren tydligt bemödat sig om att äfven gifva åt vissa
andra partier en mera fyllig framställning.
De arbeten, som härvid användts, äro Supan,
Grund-züge der physischen Erdkunde, 2 Aufl., 1896;
Wagner, Lehrbuch der Geographie, 1894—1900;
Neumayr-Nathorst, Jordens historia, 1894; B. Hult,
Grunddragen af den allmänna geografien
samt slutligen afhandlingar af De Geer, Hamberg och Högbom.
Det är sålunda mycket goda auktoriteter, som han refererar
till. Skada blott, att han ej alltid grundligt tillgodogjort
sig dessa sina källor. Flera misstag skulle då kunnat
undvikas. Vidare är bearbetningen ej så fullt genomförd, som
önskligt varit. Det inträffar nämligen ej så sällan, att
författaren först i sin framställning af ett visst parti troget
följer Geistbeck, men sedan kompletterar honom med en
från annat håll hämtad utredning af samma sak, hvilken
helt eller delvis strider mot den förut gifna framställningen
eller åtminstone ser saken från en väsentligt annan
synpunkt.
Många partier af boken hafva därigenom blifvit
orediga eller t. o. m. stridande mot hvarandra. Jag tvekar
därför ej att för min del anse den ursprunglige Geistbeck
bättre än Hagmans bearbetning, huru många lofvärda
ansatser denna än må innehålla. Bearbetningen saknar
åtskilligt af den öfversiktlighet och klarhet, som utgöra
originalarbetets främsta förtjänster, utan att i väsentligare grad
ha lyckats frigöra sig från dess hufvudfel: torrhet och
in-tressedödande skematisering.
T samklang med den allmänna abstrakta läggningen af
Geistbeckë lärobok stå dess otaliga definitioner. Af denna
definieringssjuka lider Hagman i nästan ännu högre grad.
Oupphörligt stöter man i hans bok på definitioner äfven af
begrepp, som äro så enkla och själfklara, att ett definierande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
