Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
ningen af en- flod kallas dess lopp»). Geistbeck har ej
någon motsvarande definition.
Men hänsyn till strömhastigheten skiljes mellan flodens
öfre, mellersta och nedre lopp* Detta är en
gammal indelning och kan jn ha åtskilligt, som talar för sig,
ehuru den tvifvelsutan är något konstruerad 1). Använder
man den, bör man dock bättre, än författaren gjort det,
angifva det för hvarje särskildt stadium karaktäristiska.
Hagman tar som indelningsgrund den olika höjd öfver hafvet,
på hvilken floden under en viss del af sitt lopp flyter fram.
Han säger sålunda, att öfverloppet eller högloppet
faller inom fjäll- och bergstrakter eller höglandsområden»,
att »mellan loppet tager sin början i terass- eller
kullområdet» och slutligen att »i n e d e r 1 o p p e t eller
lågloppet floden sakta genomflyter låglandet». Detta må
ofta vara sant, men är det ingalunda alltid och är ej det
för de olika af delningarne karaktäristiska. Man kan mycket
väl tänka sig en flod i höglandsområde (t. ex. på en jämn
högslätt) med karaktäristiskt nederlopp och likaså en flod i
kuperadt lågland med tydligt mellan- eller öfverlopp. Som
indelningsgrund borde författaren tagit flodens på de skilda
stadierna olika eroderande och transporterande verksamhet 2).
Framställningen af flodernas mynningsformer göres
onödigt invecklad, och det är svårt nog att se, hvilken
indelningsgrunden varit. Det skiljes mellan: 1) den enkla
mynningen, 2) den tratt- eller
trumpetfor-miga mynningen, 3) haffmynningen och 4)
deltamynningen. Bra mycket öfversiktligare är då
Supans indelning i 1) ö p p n a mynningar med
under ytan belägna aflagringar och 2)
deltamynningar3). Det, som författaren kallar haffmynning,
skulle lämpligare ha sparats till den följande
framställningen af de olika kustformerna, då haffbildningen snarare är
r) En med verkligheten mer öfverensstämmande indelning
föreslås af Haase i Petermanns Mitteilungen 1891, sidd. 49—51.
2) Så Supan, II, sid. 378; III, sid. 464.
3) Supan, II, sid. 403; III, sid. 496. Hagman upptar själf (sid.
59) efter den indelning, för hvilken jag ofvan redogjort,
anmärkningsvis äfven Supans indelning men gör därigenom blott sin framställning
ännu oöfverskådligare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
