Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
hafvets än flodens verk.. Då emellertid författaren funnit
lämpligt att här tala om denna sak, skulle man åtminstone
väntat att få någon upplysning om huru ett haff bildas.
Därom har han emellertid intet att meddela
På sidd. 62, 63 talar författaren om underjordiska
flodbäddar och karstfenomen, hvilket gärna kunnat sparas till
den längre fram kommande afdelningen om de rinnande
vattnens mekaniska och kemiska verkningar. Det hade där
blifvit mera begripligt och äfven gjort nu oundvikliga
upprepningar onödiga.
På sid. 63 talas om kontinentala flodsystem men ej
om deras motsats, de marina. —
Kapitlet 2 (»sjöar») börjar med en definition på sjö,
som är lika onödig som misslyckad. Den lyder: »Med sjö
eller insjö förstår man en betydlig vattensamling, som är
innesluten i ett naturligt bäcken och som genom tillflöde
eller omedelbart ur molnen mottager större vattenmängd,
än som kan bortföras genom aflopp eller afdunstning» 2):
Denna definition är onödig, eftersom hvarje människa
den förutan vet, hvad som menas med sjö, och den är
dessutom skadlig, emedan den är oriktig. För det första
finnes det många sjöar, som ej äro inneslutna i naturliga
bäcken utan bildats med konst, t. ex. genom fördämningar,
utgifningsarbeten o. s. v. På sådant sätt kunna varaktiga
vattensamlingar bildas af så betydlig storlek, att ingen
tvekar att kalla dem sjöar. Skulle för det andra sjöarne i
regeln mottaga större vattenmängd, än som kan bortföras
genom aflopp eller afdunstning, skulle deras vattenmängd
naturligtvis beständigt ökas. Definitionen passar således ej
in på den vanligaste sjötypen, där vattenståndet i stort
sedt är konstant, och än mindre på en sådan sjö som t.
ex. Aral, där vattenmängden ständigt minskas 3).
x) Haffbildningarne nämnas visserligen också längre fram under
talet om olika knstformer, men man får äfven här blott namnet, om
uppkomstsättet säges intet. (Hagman, sid. 102).
2) Hagman, sid. 78.
3) På sid. 82 beter det: »Sjöars försvinnande kan 1) ske genom
uttorkning, hvilken pågår i sådana trakter, där den genom
afdunstningen bortgående vattenmängden är större än den genom nederbörd
och floder tillförda, t. ex. Aral, Saltsjön i Utah och de australiska
sjöarne. Detta står ju i rak strid med definitionen på sjö. För öfrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
